Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Debatt

Hyckleri på en högre nivå

I socialdemokratins värld är tydligen ingenting omöjligt när det gäller hur mycket hyckleri man ska behöva stå ut med som medborgare. Det senaste exemplet på vilken högborg av hyckleri detta parti utmärker sig för att vara, är fallet Ylva Johansson. Hon har tagit just detta hyckleri till en nivå som inte ens jag i mina mest cyniska ögonblick hade kunnat lista ut genom att först i uttalande efter uttalande utgjuta sin vämjelse över reformen om hushållsnära tjänster. ”Ett sätt att införa låglönearbeten igen” — ja säg det till de kvinnor och män Ylva som du och dina kollegor så gladeligen gjorde arbetslösa med er politik då du var minister under kejsaren från Södermanlands ledning men som nu hittat en utkomst. Säg det till de företagare som ensamma sliter ont samtidigt som dubbrelmoralister som Ylva hycklar vidare i tillvaron genom att utnyttja samma tjänst utan att blinka för privat bruk.

Men det är väl egentligen helt naturligt ingift i den inre kretsen av sosseteten som du är (maken heter Eric Åsbrink och var tidigare finansminister), har du förtjänat rätten att bära dig åt som den hycklare varje sosse har rätt att bete sig som. Jag menar hallå, ni är ju maktmonopolister då har man mycket att göra och kan behöva en piga på andra skattebetalares bekostnad, det förstår jag faktiskt. Vad jag däremot inte förstår är hur man innan detta faktum kan ha mage och stå där med sina plakatpolitiska uttalanden och sedan tro att ingen skulle bry sig om man ”vänstrade” (förlåt uttrycket) genom att inte leva som man lär.

Nej Ylva, jag hoppas du i motsvarande grad kan förstå mig när jag säger att ditt beteende lämnar en mycket fadd smak i min mun.

Med en gedigen bakgrund inom svensk vänster där hon började sin bana som riksdagskvinna åt vänsterpartiet (då VPK), kom hon in redan 1988 för första gången. Snart hade hennes entusiasm dock svalnat något då hon ansåg VPK flummigt och inte förankrat i verkligheten och det håller jag verkligen med om än i denna dag. Det är med andra ord en person som både borde ha mer förståelse för den rättmätiga kritik som nu riktas mot henne och det borde redan från början ha funnits mer förståelse för att undvika att falla i den här fällan. Men på något sätt så är det så typiskt för socialdemokratin att hela tiden säga en sak, sedan göra en helt annan till exempel på ett privat plan och sedan när de avslöjas med fingrarna i syltburken så blir man ssååååå förvånade och är helt oförstående inför kritiken.

Efter dem här och andra kraschlandningar i moralträsk efter moralträsk så kanske det har blivit dags för Mona att skapa ett internt råd för att bevaka moral och etikfrågor inom ett parti som med all rätt alltför ofta förknippas med övertramp i just dessa frågor. Att stämpeln ”maktfullkomliga” kommer som ett brev på posten anser jag bara vara en sund reaktion på en osund situation nämligen att socialdemokraterna med en självklar övertygelse anser att vi ska ha ett enpartisystem och att demokratin bara är ett verktyg för att förverkliga detta.

Jag hade trots Ylvas övertramp, hoppats på att denna smutsiga hantering skulle vara en engångsgrej men ack vad jag bedrog mig. Från Margaretha Winbergs håll kommer uppmuntrande kommentarer om hur hon kan förstå Ylvas beteende och hur hon till och med uppmuntrar henne genom att tycka att det är helt rätt. Hon tycker till och med att hon själv skulle kunna tänka sig att utnyttja tillfället för egen del och också skaffa sig en piga trots att ”det är en återgång till det gamla klassamhället”. Ja, så går det till inom sosseteten, den nya adeln i Sverige. Men vad förväntar jag mig? Är man maktfullkomlig och fullständigt korrupt så är man. Ränderna går tydligen inte ur även om man försöker låtsas som om man är solidaritetens stolta fanbärare. Kom bara ihåg följande, när dagen är slut och folk ser ert beteende kommer förhoppningsvis historiens dom bli hård över ett hyckleri som tydligen inte vet några gränser. Så, välkommen till Sverige och välkommen till att titta på den nya sosseteten, här kan du låta dig förskräckas över differensen vad folk säger och vad de gör.

Så Ylva gör det enda du egentligen kan göra — ställ din riksdagsplats till förfogande. Jag förväntar mig inte att jag ska bli tagen på orden för har man en gång fått smaka på maktens sötma, försvinner inte aromen i första taget. Till Mona vill jag rikta följande vädjande, när ska du erkänna att ni inom socialdemokratin är maktfullkomliga, att ni är ett enpartistatsparti och att ni på fullaste allvar anser att ni har rätt att bete er hur som helst? När ska vi få se en kommission som utreder alla era maktöverträdelser och tittar på den historia av fullkomligt maktmissbruk vi nu kan se en liten försmak av?

Dr. Da Capo

Musik

Al Green — Lay It Down

Andreas Scholl — Crystal Tears

Be Your Own Pet — Get Awkward

Beck — Modern Guilt

Cool Punk: The Taste of Musical Anarchy

Disturbed — Indestructible

Dorlene Love — Exile Deluxe

Dr. Indies musikmix XV

Eddie Bo — In the Pocket with Eddie Bo: New Orleans Rock & Roll, R&B, Soul & Funk Goodies 1955–2007 & Snatch and Grab It!: Rhytm & Blues Classics

Emmylou Harris — All I Intended to Be

Feber 3: Mats Olsson — Pubrock & Lennart Persson Folk/Rock

Bob Frank — Red Neck, Blue Collar; Willie Nelson — Things to Remember & Bruce Springsteen — The River

G-Unit — T.O.S. (Terminate on Sight) & David Banner — The Greatest Story Ever Told

Jesse Malin — On Your Sleeve

Jim Lauderdale — Honey Songs

Journey — Revelation

Judas Priest — Nostradamus

Kleerup — Kleerup & Booka Shade — The Sun & the Neon Light

Korta musikrecensioner XLI

Ladytron — Velocifero

Liquid Liquid — Slip in and out of Phenomenon

Michael McDonald — Soul Speak

Mississippi John Hurt — Avalon Blues: The Complete 1928 Okeh Recordings

Mötley Crüe — Saints of Los Angeles

Mudcrutch — Mudcrutch

Mystery Jets — Twenty One

N.E.R.D. — Seeing Sounds

Paul Weller — 22 Dreams

Peter Tosh — Honorary Citizien & Prince Buster — Fabulous Greatest Hits

Pugh Rogefeldt — Vinn hjärta vinn & Ray Davies — Working Man’ Café

REBaroque med Maria Lindal — Johan Helmich Roman: The Swedish Virtuoso

Solomon Burke — Like a Fire & Steve Winwood — Nine Lives

Steve Lukather — Ever Changing Times

Suzzie Tapper — Mirakel

Terror — The Damned Shamed; Alkaline Trio — Agony and Irony & Slipknot — All Hope Is Gone

The Black Angels — Directions to See a Ghost

The Chambers Brothers — Time Has Come: The Best of The Chambers Brothers

The Pigeon Detectives — Emergency

The Shortwave Set — Replica Sun Machine

Tiamat — Amanethes; Moonspell — Night Eternal; Paradise Lost — Anatomy of Melancholy; Deicide — Till Death Do Us Part & Flammentod — Chattenkrieg

Tomas Andersson Wij — En sommar på speed & Magnus Lindberg — Första & andra LP:n

Uriah Heep — Wake the Sleeper

Volbeat — Rock the Rebel/Metal the Devil