Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Debatt

Okunskap är makt

Ordspråket säger att kunskap är makt, men faktum är att okunskap är lika stor makt. För regimer runt om i världen som är makthungriga eller maktfullkomliga nog, alternativt bara repressiva nog mot den egna befolkningen gäller det att hålla folk i schack och ett av dessa medel för att göra detta är att hålla folk i okunskap. Varför tror ni regimen i Kina vill censurera Internet för sina innevånare och har lyckats med konststycket att få ett företag, Yahoo, att bygga den jättelika brandvägg som filtrerar ut allt som inte faller regimen på läppen. Gissa varför Nordkoreaner inte har tillgång till Internet över huvud taget. Ja, förutom då att de saknar datorerna så skulle de inte ens med dessa ha tillgång till Internet för den genomsnittlige medborgaren, därför att information är makt men också frånvaron av information kan vara det. Resultatet i sådana stater som utövar den typen av tryck, blir naturligtvis att medborgarna inte har samma kunskap som övriga omvärlden och att dess medborgare därför inte på samma sätt kan delta i de kontakter som dagligen på ett eller annat plan sker på en internationell arena. I kölvattnet uppstår intressekonflikter mellan länder och människor som leder till konflikter som i bästa fall bara hindrar internationellt arbete helt eller delvis, men i sämsta fall leder det till öppna konflikter och rent av krig därför att människor inte längre talar samma språk.

Vilken tur då, säger du säkert då, att vi bor i Sverige. Detta underbara land där vi inte bara kan säga vad vi vill men också kan ta reda på saker och ting helt obehindrat. Tyvärr måste jag som vanligt säga ”fel fel fel, ja alltså inte fel men inte helt rätt” ungefär som Magnus i ”Fem myror är fler är fyra elefanter”. För sanningen är att i flertalet sammanhang är svensken märkligt dåligt upplyst och ibland riktigt dålig på vissa områden.

Hur i h-e kan jag påstå något så nedsättande? Ja det är bara att titta på den sanningen som presenteras årligen i form av rapporter, låt mig ge dig ett ganska övertydligt exempel. Vart tredje år mäter EU hur mycket medborgarna vet om unionen och dess arbete. Av de tre gånger vi deltagit har vi i detta land hamnat ohotat sist två gånger. I länder som gick med samtidigt (Finland och Österrike) är kunskapen generellt sett mycket högre. Trots detta faktum hindras vi inte från att ha åsikter vilket är ett märkligt samband eftersom inte bara debatten därmed fläckas av okunskaper, utan också sakfrågan alltför ofta förvrids till rent absurdum. Ett exempel på det sista var klart EMU omröstningen som hölls 2004 där en del argument som dök upp var direkt lögnaktiga. Missförstå mig rätt, du som nu blir upprörd, jag bryr mig föga om vilken åsikt människor har det är deras ensak, men när man för en debatt grundad på direkta lögner eller känslomässiga argument som är lika lögnaktiga de, ja då blir jag inte så lite argsint.

När dessutom lögnaktiga argument finner god jordmån därför att folk har för lite kunskap eller rent av inte vill veta mer, ja då blir jag skrämd. Nej, det där sista påståendet var inte sant för jag blir om jag ska vara ärlig vettskrämd. Tänk efter själv, någon med en avvikande agenda och som vill utöva makt behöver bara spela på folks rädsla för att få dem att agera precis så som passar dem bäst, Det är vad som skulle kunna hända och som tyvärr redan har hänt. Varför tror ni annars att ett parti som miljöpartiet sedan några år är så måna om att alla beslut om EU ska folkomröstas om? Är det för att man bryr sig om folket? Låt mig ge er en alternativ förklaring som lika gärna skulle kunna vara sann istället! Man har upptäckt att ett litet parti som bara har cirka sex procent av folkets stöd, kan utöva mycket mer makt än vad som ges mandat till. Allt man behöver göra är att utlysa folkomröstning om allt som EU beslutar om och sedan ljuga eller i varje fall förvränga sanningen riktigt ordentligt så köper ett missnöjt folk som dessutom är misstänksamt, vad som helst. Det var nämligen det som åtminstone delvis hände 2004.

Dessvärre blir det mer illa än så, mycket mer illa. Tänk er följande scenario, vi har ett parti som bygger sin image på att man är det partiet som har byggt upp samhället till en rättvis och medmänsklig plats att bo och verka på. Men så en dag börjar flertalet hot dyka upp som inte bara hotar utan faktiskt eroderar det man byggt upp. Skenande kostnadsökningar som få eller ingen har kontroll över, gummiparagrafer i den lagstiftning som ska styra en verksamhet som gör att de som administrerar börjar göra lite som de själva behagar för att spara pengar i till exempel kommunal sektor och ett alltmer utbrett klanteri i den högsta politiska administrationen som gör att verksamhet inte blir så kostnadseffektiv som man som skattebetalare kan begära utan att istället vittrar hela bitar av verksamhet sönder. Vad gör man då som högst ansvarig? Ja, en av strategierna kan vara att ljuga för att få det att framstå som något annat än vad det är! Men ingen lögn i världen kommer att landa rätt om man inte samtidigt håller folket i okunskap.

Men lugn, Sverige har begåvats med just ett sådant parti som behärskar konsten att ljuga och hålla folk i okunskap i en skön harmoni och detta partis namn är socialdemokratin.

Nu är det nog både en och annan som är mer än mäkta förbannade på mig, men håll ut ska jag strax förklara mig. För en tid sedan skickade den lilla lydiga kohorten LO ut ett vykort till alla som hade en borgerlig regeringsmedlem till granne med texten ”Vet du om att din granne vill skrota sjukförsäkringen”. Som alla kanske vet finns sjukförsäkringen kvar trots att borgerlighetens ändringar gick igenom som för övrigt handlar om rehabiliteringåtgärder. Alltså var det påståendet lögn. Dessutom var det som vanligt ett nytt lågvattenmärke när det gäller etik för vad har dessa grannar gjort för att förtjäna ett obehagligt och lögnaktigt vykort signerat LO i brevlådan?

Nästa exempel är ett ovanligt livaktigt och långdraget litet tvärsnitt ur historien om hur man skickligt maskerar lögn till att se ut som politisk propaganda. 1991 Brakade helvetet löst när en spekulationsvåg sköljde mot den svenska kronan. Den dåvarande finansministern Ann Wibble, som var folkpartist, svarade med en klassik åtgärd som om den var klippt och skuren ur nationalekonomens ABC-bok, hon stödköpte kronor utomlands såväl som inom landet. Problemet var bara att hon i sin iver gick så långt att hon lånade pengar att göra det och det var inte fullt lika bra för detta spädde på statens budgetunderskott som redan skenade. Socialdemokraterna som så gärna då som nu, ville framställa sig som ett parti som tog ansvar lät inte vänta på kritiken. Man gick på fullt angrepp och för all och evig framtid fick det heta att den borgerliga regeringen orsakat underskottet. Inget kunde dock vara mer fel än detta. Redan 1987 hade både Kjell Olof Feldt och Alan Larsson, båda socialdemokrater, börjat belåna statskassan för att bereda utrymme för nya reformer. Avslöjandet kom i en artikelserie i DN som publicerades för fyra år sedan. Kjell Olof Feldt är den enda av dessa två som erkänt sin inblandning, Alan Larsson avböjde kommentarer.

Mitt tredje exempel på hur vi dagligen under flera decennier som medborgare fått lögner serverade från framför allt socialdemokratin är den så kallade neutralitetspolitiken och innan jag börjar vill jag påstå att inget område har väl omgärdats med mer lögner av sällan skådat slag. Superhycklaren och storlögnaren Olof Palme baserade ju hela sin politik på denna osanning och än i denna dag vill socialdemokratin påskina att hans gloria sitter kvar obehindrat, jag skulle nog vilja påstå något helt annat. Ända sedan andra världskriget var Sveriges officiella hållning att vi var ”Oberoende i fred och neutrala i krig”. Detta hindrade dock inte Sverige att bygga upp en av de största organisationerna i Europa för signalspaning mot Sovjetunionen. Uppgifterna man vaskade fram hamnade snabbt hos både MI5 och CIA, utan att någon i Svedala ifrågasatte vad i helvete socialdemokratin höll på med för det visste nämligen ingen förrän 30-40 år senare. Samtidigt skulle vi vara självförsörjande så långt det gick med militärmateriel för att inte hamna i beroendeställning. Problemet var här att all form av teknologi inte kommer från Sverige, trots att vi inte vill tro det så uppfinns metoder och tekniska lösningar utomlands också vilket innebär att licensen till detta finns utomlands. Om vi säger att licensen finns i till exempel England eller USA som stod på en sida i kalla krigets konfliktvärld, så var det med andra ord inte läge att käfta för mycket om man ville använda tekniken. Tvärtom gällde det att hålla sig på god fot med dessa och då gjorde man vad man blev tillsagd, om ni förstår vad jag menar. Så när Olof Palme stod och hycklade fram de odödliga orden ”Dessa satans mördare” om USA:s inblandning i Vietnam så bet han i själva verket den hand som födde vilket man inte var sen att påpeka från Washington. Det blev som bekant inga mer sådana överord från ett visst håll. Nej, snarare var det nog så att i slutet av dagen var det ömsesidiga förtroendet för varandra långt större än förtroendet var för statsledningen i Moskva och därför fortgick det som inte var en neutralitetspolitik och den rent av fördjupades med åren eftersom amerikanarna annars inte hade släppt vad som helst över tröskeln. Därmed blev Palme den hycklare jag påstår att han var, han predikade en sak men gjorde en annan på fler än ett område.

Till sist kommer jag dock till den biten som är den svåraste lögnen och det största hyckleriet nämligen den så kallade rättvisan i Sverige som sossarna så ofta slår sig för bröstet för. Reform efter reform som låter så snygga till dess man börjar skrapa av den flagnande färgen, så skulle man kunna beskriva vad det egentligen handlar om. För i vilket land i världen hittar man så många välfärdsreformer som byggts på gummiparagrafer?

Låt mig ta ett praktiskt exempel, klippt och skuret ur den verklighet som är så väl hemlighållen så att de flesta svenskar inte ska kunna misstänka att allt är en enda stor bluff. Färdtjänsten är en reform som ska vara till för den som inte längre kan uträtta sina dagliga sysslor på grund av sjukdom eller handikapp. Man ska kunna handla och man ska kunna åka hem till andra för att få det alla har rätt till — ett socialt liv.

Hela reformen vilar dock som vanligt på en rad paragrafer som har varit svårtolkade. Trots detta har välfärden hur ihålig den är, blivit sossarnas signum i så många sammanhang. I all tysthet har dock detta något väldigt cyniskt börjat inträffa som ingen sosse vill tala högt om. De gummiparagrafer som allt vilar på har börjat ifrågasättas. Av vem då frågar du? Är det Fredrik som har varit framme nu igen? Knappast, men däremot av politiker även sossar som sitter ute i landet och administrerar dessa lagstiftningar. Detta har fått till följd att flertalet län som ska administrera det hela börjat tolka lagen efter eget tycke. Stockholms län är ett sådant län och resultatet har inte låtit vänta på sig. Här har man varit ute med måttstocken och tittat på SL:s linjenät och kommit fram till och fått rätt i dom till och med, att tillämpa principen att bor man för nära en tunnelbanestation eller busslinje så har man inte rätt till färdtjänst. Att vissa av dem som drabbas till exempel sitter i rullstol eller lider av andningsnedsättningar och därmed inte kan ta sig till de förutsatta hållplatserna ingår inte i byråkraternas beräkningar. Därmed sitter en hel del fast i det skruvstäd som skapats över deras huvuden utan att kunna göra något åt det. Överklagan javisst men resultatet blir oftast detsamma. Andra resultat är uteblivna eller fördröjda äldreboendeplatser i tid lagen säger ju bara ”inom rimlig tid”, delat boende för maka med olika vårdbehov trots att lagen säger att gemensamt boende ska skapas ”om möjlighet finns” osv.

En annan så kallad rättvisa är vårt fullständigt sinnessjuka skattesystem som drabbar de som inte har snarare än de som har, se artikeln jag skrev i blaskan nummer 9 2007 med rubriken ”dumheter i solidaritetens namn” och döm själva. Resultatet av denna politik har lett till att svensk arbetarklass och lägre medelklass har den sämsta disponibla inkomsten i västvärlden. Om det är måttet på solidaritet så är jag jultomten, så enkelt är det med den saken.

Så Mona, min vana trogen har jag några frågor. När ska socialdemokratin döpa om sig själva till exempel till ”förenade bidrags och ljugpartiet” eller ”högskattepartiet ingen välfärd för alla demokraterna”? När ska du erkänna att välfärden bara är till för vissa och att era reformer stundom är mer tomma än vinterskor om sommaren?

Dr. Da Capo

Musik

Al Green — Lay It Down

Andreas Scholl — Crystal Tears

Be Your Own Pet — Get Awkward

Beck — Modern Guilt

Cool Punk: The Taste of Musical Anarchy

Disturbed — Indestructible

Dorlene Love — Exile Deluxe

Dr. Indies musikmix XV

Eddie Bo — In the Pocket with Eddie Bo: New Orleans Rock & Roll, R&B, Soul & Funk Goodies 1955–2007 & Snatch and Grab It!: Rhytm & Blues Classics

Emmylou Harris — All I Intended to Be

Feber 3: Mats Olsson — Pubrock & Lennart Persson Folk/Rock

Bob Frank — Red Neck, Blue Collar; Willie Nelson — Things to Remember & Bruce Springsteen — The River

G-Unit — T.O.S. (Terminate on Sight) & David Banner — The Greatest Story Ever Told

Jesse Malin — On Your Sleeve

Jim Lauderdale — Honey Songs

Journey — Revelation

Judas Priest — Nostradamus

Kleerup — Kleerup & Booka Shade — The Sun & the Neon Light

Korta musikrecensioner XLI

Ladytron — Velocifero

Liquid Liquid — Slip in and out of Phenomenon

Michael McDonald — Soul Speak

Mississippi John Hurt — Avalon Blues: The Complete 1928 Okeh Recordings

Mötley Crüe — Saints of Los Angeles

Mudcrutch — Mudcrutch

Mystery Jets — Twenty One

N.E.R.D. — Seeing Sounds

Paul Weller — 22 Dreams

Peter Tosh — Honorary Citizien & Prince Buster — Fabulous Greatest Hits

Pugh Rogefeldt — Vinn hjärta vinn & Ray Davies — Working Man’ Café

REBaroque med Maria Lindal — Johan Helmich Roman: The Swedish Virtuoso

Solomon Burke — Like a Fire & Steve Winwood — Nine Lives

Steve Lukather — Ever Changing Times

Suzzie Tapper — Mirakel

Terror — The Damned Shamed; Alkaline Trio — Agony and Irony & Slipknot — All Hope Is Gone

The Black Angels — Directions to See a Ghost

The Chambers Brothers — Time Has Come: The Best of The Chambers Brothers

The Pigeon Detectives — Emergency

The Shortwave Set — Replica Sun Machine

Tiamat — Amanethes; Moonspell — Night Eternal; Paradise Lost — Anatomy of Melancholy; Deicide — Till Death Do Us Part & Flammentod — Chattenkrieg

Tomas Andersson Wij — En sommar på speed & Magnus Lindberg — Första & andra LP:n

Uriah Heep — Wake the Sleeper

Volbeat — Rock the Rebel/Metal the Devil