Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Debatt

Maktelitens mantra

Upprepning av ett mantra tycks vara socialdemokratins senaste grepp i debatten. För om man upprepar en lögn tillräckligt många gånger, blir den till sist en sanning. Som alltid är okunskap makt och en av hörnstenarna i deras retorik, folk förstår inte alltså kan man omvända dem med lögner och felaktigheter. Med denna logik i bagaget upprepar den alltid lika envisa Thomas ”Regeringens jobbpolitik har misslyckats” i ett pressmeddelande. Lite variation på temat kostar han på sig då han tidigare skrivit att ”Regeringens sysselsättningspolitik har misslyckats”, ”Arbetsmarknaden visar att regeringens ekonomiska politik inte fungerar”. Som om Thomas inte riktigt litar på att hans falska budskap inte riktigt når fram, så låter han sin lilla kohort i LO under rapporttiteln ”Jobbskatteavdraget — Ger ett generellt förvärvsavdrag valuta för pengarna?” skriva om hur dyrt och dåligt jobbskatteavdraget är. Till Thomas stora förtret erkänner hans icke valbara partikamrater i LO att visserligen har jobbskatteavdraget gett 70 000 till 100 000 nya jobb, trots detta faktum drar man slutsatsen att reformen inte är bra. Att en hel stad av Norrköpings storlek fått jobb är tydligen inte bra nog vare sig för Thomas eller för hans lilla jasägarskara i LO. Thomas och LO tycks föredra att samma skara människor som fått jobb, istället ska leva på bidrag. För en fattig man blir ju såååå tacksam över de allmosor sossarna så frikostigt öser över oss. Att det kostar oss många sköna skattekronor som kunde ha gått till bättre ändamål, det utandas inte förvrängningsmaskinen Thomas Östros. Hans alltid lika ivriga och okritiska stödtrupper i LO går ännu längre och påstår via sin lika icke valbara generalissimo Wanja Lundby Wedin att jobbskatteavdraget är ojämlikt och bör avskaffas vid en socialdemokratisk valseger 2010. Av detta uttalande kan man alltså börja skönja en socialdemokratiskt regerings kommande politik:

  • Höjd skatt för låg och medelinkomsttagare
  • Höjda bidrag istället för arbete när den effekt jobbskatteavdraget gett tas bort
  • En fortsatt segregerad arbetsmarknad där de som har jobb skattar sig lycklig på bekostnad av de som inte har ett jobb att gå till

Nu tror inte ens virrpannan Wanja Lundby-Wedin på en sådan politik vid en eventuell socialdemokratisk vinst och förordar därför sänkt skatt för dem som inte har jobb. Därmed talar hon som hon har förstånd till eftersom detta skulle upphäva hela effekten med reformen nämligen att uppmuntra att man söker jobb — en morot helt enkelt. Det kanske är dags att Wanja får en grundläggande kurs i nationalekonomi, det är säkert också så att hon behöver upplysas om att det inte är så särskilt solidariskt att återigen se till att fler och fler står utanför arbetsmarknaden med hjälp av den misslyckade arbetsmarknadspolitik Thomas och hans kompisar förde i den förra regeringen. Samtidigt börjar det bli dags för Thomas att bekänna färg. Ska han höja skatten för arbetande med låga eller medelinkomster med 1000 kronor i månaden? Ska han fortsätta att ställa redan resurssvaga grupper utanför arbetsmarknaden? Ska han fortsätta det arbete han inledde, med att bygga världens mest misslyckade arbetsmarknad där rörligheten var lika med noll därför att det inte fanns några jobb att gå till?

För min egen del är saken klar, att rösta på svensk vänster med sossarna i spetsen är som att köra en bil med Mercedes kylarmärke där det står ”Trabant” under kylarmärket. Man rider väldigt högt på att kalla sig solidariska, men trots detta är deras politik allt annat än solidarisk. Jag skiter fullständigt i hur mycket den svenska vänsterns ljugmaskin försöker att intala mig att borgerligheten inte står för rättvisa, när man granskar alternativet blir jag inte bara mörkrädd, utan inser också att det är nog som vanligt — en upp och ner vänd värld där de som påstår att de står för ett ideal står för något annat därför att deras politik får helt felaktiga effekter. Så tack Thomas, kommer du till makten i nästa val vill jag uppmana dig att se till att du betalt a-kasseavgiften ordentligt. Risken finns nämligen att du inte blir så långvarig om du mot all förmodan skulle få för dig att höja min skatt. Du ska nog inte räkna med jag i framtiden ska tro så mycket på den förvridna logik du kallar argumentation. Resonera lite mer positivt i fortsättningen, människor är nämligen mer kloka än du ger dem cred för. Därför ska du kanske behandla sanningen med större varsamhet än du ger intrycket av att göra. Till sist vill jag fråga hela sossenomenklaturan, när jag ska få rätten att rösta på LO: s ledarskikt. De tycks blanda sig i politiken mest hela tiden, men ingen utom deras ombudsmän tycks kunna rösta på dem. Så när ska jag få chansen att även få påverka dem som påverkar.

Dr. Da Capo

Musik

Alice Cooper — Along Came a Spider

Backyard Babies — Backyard Babies

Blaze Bayley — The Man Who Would Not Die & Scars on Broadway — Scars on Broadway

Bloc Party — Intimacy

Conor Oberst — Conor Oberst

Dr. Indies musiktips september 2008

George Jones — Burn Your Playhouse Down & I Lived to Tell It All

Glen Campbell — Meet Glen Campbell & The Very Best of Glen Campbell

J. D. Souther — Border Town: The Very Best of J. D. Souther

Korta musikrecensioner XLII

Langhorne Slim & The War Eagles — Langhorne Slim

Leoš Janáček — The Excursions of Mr. Brouček

Madonna 50 år

Melvins — Nude with Boots

Minilogue — Animals

Okkervil River — The Stand Ins

Primal Scream — Beautiful Future

Randy Newman × 3

Rodney Crowell — Sex and Gasoline

Ron Sexsmith — Exit Strategy of the Soul

Scar Symmetry — Holographic Universe

Silver Jews — Lookout Mountain, Lookout Sea & My Morning Jacket — Evil Urges

Simply Funk: 4 CDs of Essential Funk Classics

Sparks — Exotic Creatures of the Deep

Stereolab — Chemical Chords & The Verve — Forth

T.I. — Paper Trail

The Game — L.A.X. & Ice Cube — Raw Footage

The Subways — All or Nothing

Tony Joe White — Deep Cuts

Wolf Parade — At Mount Zoomer