Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Insändare: Jack Edstrand

Interjvu med Eric Bazilian

Eric Bazilian, frontfigur i The Hooters, har skrivit låtar till Robbie Williams, Scorpions, Leann Rimes, Bon Jovi, Prince och oräkneliga andra superstjärnor. Numera hälsar han på Lill-Babs vid veckoinköpen på Ica.

Rocklegenden flyttar till Järvsö — Time after Time

Amerikanska The Hooters hade jättehits med låtar som And we danced, 500 miles och Satellite på 1980-talet. Eric Bazilian och Rob Hyman har skrivit låtar åt och samarbetat med superstjärnor som Prince, Jon Bon jovi, Roger Waters och legenderna i Dylans kompgrupp The Band. De var öppningsnummer på Live Aid och på Pink Floyds The Wall-turné. Mest kända har Hooters blivit för megahiten Time after time, som de skrev åt Cyndi Lauper och som även spelades in av jazztrumpetaren Miles Davis. Nu är de tillbaka med nytt album efter 14 års tystnad och Eric kopplar som vanligt av i sommarstugan i Järvsö.

— Det är mina svärföräldrars och jag har rotat mig såväl musikaliskt som socialt i Sverige.

Utan att veta omständigheterna lyckas jag, mest av en slump, fånga Eric Bazilian under hans sista semestervecka i Norrland. Sedan bär det iväg till hemadressen i Philadelphia för folkrockveteranen med familj. Om kärleken till Sahra, Sverige och Norrland utbrister kompositören spontant:

— Jag har kommit hit sedan sommaren 1994. Första gången jag såg trädgården vid Ljusnan visste jag att vi skulle gifta oss här, trots att jag inte ens tänkte på saken förrän då, avslöjar han och Eric förtydligar:

— Sarah och jag träffades på flyget från New York till Arlanda. Jag var på väg till första spelningen i Piteå, där jag har min tidigaste anknytning till Norrland.

The Hooters adelsmärke och främsta signum var rock och pop med tydliga influenser från irländsk folkmusik.

— Min första tråd till Sverige var just Mats Vester från Nordman och jag är helt såld på Garmarna från Sundsvall, berättar multiinstrumentalisten Bazilian och förklarar sin europeiska status.

— Jag uppträder nuförtiden med The Hooters och det är viktigaste saken i yrkeslivet just nu. Jag tycker om att göra andra saker också, självklart. De svenska musikerna är så duktiga allihopa, det är ett rent nöje att skriva, spela och spela in med dom. Jag har just skrivit en låt tillsammans med Mats Wester faktiskt. Nordman var min första tråd till svensk musik och förutom min svärmor och svåger, så var det Mats och hans fru som hade tålamodet att bara prata svenska med mig från början när vi träffades 1996.

Rockveteranen medger att han, i likhet med många andra icke-svenskar, endast hade standardbilden av Sverige innan hans intresse väcktes på allvar för kalla landet i nord. Ikea, Palme, Volvo, Abba, Bergman, Björn Borg och social välfärd. Men bättre påläst än tidigare presidentkandidaten Hillary Clinton var han, ialla fall, hävdar Eric bestämt.

— Jag visste, i motsats till henne, att Sverige inte är Europas mest välrenommerade klockexportör till exempel. Jag hade inga fördomar. Men folk i Philly frågar fortfarande om jag inte kan ta hem en klocka till dom. USA är faktiskt ett land som röstade in George W. Bush i Vita huset. Det kan förlåtas en gång men två gånger finns det ingen ursäkt för, poängterar musikern med stort eftertryck.

The Hooters bildades 1980 av Eric Bazilian och Rob Hyman. 1982 ombads gruppen skriva låtmaterialet, arrangera och spela på Cyndi Laupers debutalbum She’s so unusual. Hitlåten från skivan, Time after time, satte såväl kompositörerna som sångerskan på världskartan och den bitterljuva balladen klättrade högt på listorna. 1983 släppte Hooters sitt första indipendent-album med klassiker som Hanging on a heartbeat och Fighting on the same side. Efter succén med uppföljaren Nervous night 1985 utnämnde branschledande Rolling Stone folkrockarna från Philadelphia till Årets Bästa Band. Till grund för den generella uppfattningen om bandets kapacitet låg oförglömliga And we danced, Day by day och Where do the the children go med flera klassiska sånger. Utmärkelserna, turnerande och en världsturné avlöste varandra under några år och 1987 slog The Hooters genom stort i Europa med singeln Satellite och albumet One way home.

Eric Bazilian har gjort sig känd på egen hand som låtskrivare, arrangör, musiker och producent av oräkneliga toppartister. Under Hooters "uppehåll" har Eric släppt soloskivorna The optimist och A very dull boy. Album som inte nått listhöjder och publika framgångar i en utsträckning Bazilian varit van vid med The Hooters. Om en dalande stjärnstatus och förminskad glamour säger Eric Bazilian:

— Jag kan inte ens tänka på ordet "stjärna" och allt som det innebär. För mig är det bara frågan om musiken. Så länge det finns en publik att spela för bryr jag mig inte om vart och hur stort det är. Trots att vi hade sålt nära två miljoner ex. i USA under 80-talet har det varit Europa som varit vår huvudarena sedan 1990-talet. Tyskland och Sverige. Men vi ska aldrig ge upp hoppet att gå vidare ut i världen.

Eric Bazilians tillvaro kan upplevas som krympande ställt i paritet med The Hooters enorma framgångar på scener världen över för 20 år sedan. Men veteranen stormtrivs i Hälsningland, med sina mini-turnéer i Norrland, Gatufesten i Sundsvall och återkommande framträdanden i Piteå. Redan innan första introduktionen i Järvsö hade Bazilian fått detaljerade redogörelser om ett av våra allra största svenska nationalhelgon med hela sitt rotsystem på orten.

— Jag hade redan hört det mesta om Lill-Babs innan jag fick förmånen att träffa henne. Hon verkar mycket trevlig, säger Bazilian.

Eric har också uppträtt med Nordman och sin vän Mats Vester i Melodifestivalen men för ett hängivet fan av Hooters musik förefaller klivet gigantiskt från att ha varit låtskrivare till Robbie Williams, Alannah Myles, Scorpions, Ricky Martin, Journey, Leann Rimes och alla ovanämnda storheter på en närmast oöverskådlig lista.

— Jo, visst har jag varit med om stora saker och träffat duktiga, världskända artister men när jag arbetar med dem så blir de "bara" människor, menar Eric men måste ändå tillstå att det fortfarande finns musiker, artister i världsformat med en hjältegloria omkring sig.

— Jag har ju alltid velat arbeta med Paul McCartney…men vad ska man säga till en sån man i en studio? "Hörrö, Paul, det där låter inte bra, vi gör så här istället…"?

Värmen Eric Bazilian känner för Sverige har bara växt under musikerns halvtidsliv i Skandinavien de senaste 13 åren.

— Man hade ju hört mycket om svenskarna, att de var svåra att komma nära och så men jag har upptäckt, att när man väl blir vän med en svensk så är den trogen för livet. I USA kan väldigt många framstå som "trevliga" men det finns inga som helst ärliga avsikter bakom vänligheten.

Det enda Eric Bazilian tycker spontant skulle behöva "förändras" i Sverige är den långa, kalla vintern. Om läget i USA:

— Det kommer valet förhoppningsvis förändra…

Första studioplattan sedan 1993, Time stand still, släpptes i USA 2007 men har ännu inte nått Sverige.

— Kritikerna har inte ens uppmärksammat plattan och jag kan inte ens tänka på den komersiella aspekten. Annars skulle jag inte kunna fortsätta. Nu är det bara fans som gäller och de flesta säger att det är bästa plattan vi har nånsin gjort. Det känns lika spännande att spela upp färska I'm Alive på scen som hitsen All You Zombies eller And We Danced så jag antar att de inte ljuger. Jag är fortfarande optimistisk.

Under den gångna sommaren har The Hooters turnerat i Sverige, Norge, Tyskland och Schweiz.

En mycket respekterad musikjournalist utropade en gång The Hooters som "det nya Beatles".

— En stor sak som jag har lärt mig under åren är att det är jätteviktigt att göra andra saker utom att bara köra The Hooters. Man måste hålla ögonen öppna hela livet, annars blir man blind. "He who is not busy being born is dying".

Fakta:
Namn: Eric Bazilian
Ålder: 55
Yrke: Musiker, låtskrivare
Familj: Fru, tre barn (20, 11, 7)
Bor: Utanför Philadelphia och i Järvsö
Kör: Volvo, what else?!?
Gör vid sidan av musik: Mountain biking, tränar, springer, åker skidor, nybliven dykare, sudoku.
Läser: Science, fiction, science fiction, vad som helst som kan fånga min uppmärksamhet längre än ett par timmar.
Tittar på helst: Nåt spännande… filmer, TV serie… 24 är min favorit och jag har stora förväntningar till nya säsongen.
Äter helst: Allt! Helst stark kryddat… Indisk, Thailändsk, men tycker också om svensk husmanskost och kan inte leva utan filmjölk och råa cashewnötter till frukost. Surströmming en gång per år.
Favoritartist: The Beatles, Abba, Sigur Ros, Springsteen, Nordman, Dylan when he was Dylan, tusentals mer.
Förebilder/föredömen: Rob Hyman, min partner i The Hooters, Mats Wester, Desmond Child, Nelson Mandela, t.o.m. Bono och Edge, han är ju så cool. Vem som helst som har lärt sig att balansera karriär med livet och Albert Einstein som aldrig lärde sig.
Om du inte var musiker, vad gjorde du istället: Läkare, helst kirurg.
Framtiden: Sova, äta frukost.
Vad skulle du vilja ändra i USA: Det kommer ändras i alla fall efter november, tack och lov.
I Sverige: Långa hårda svåra vintern och skatten. Och avståndet från USA.

Musik

Alice Cooper — Along Came a Spider

Backyard Babies — Backyard Babies

Blaze Bayley — The Man Who Would Not Die & Scars on Broadway — Scars on Broadway

Bloc Party — Intimacy

Conor Oberst — Conor Oberst

Dr. Indies musiktips september 2008

George Jones — Burn Your Playhouse Down & I Lived to Tell It All

Glen Campbell — Meet Glen Campbell & The Very Best of Glen Campbell

J. D. Souther — Border Town: The Very Best of J. D. Souther

Korta musikrecensioner XLII

Langhorne Slim & The War Eagles — Langhorne Slim

Leoš Janáček — The Excursions of Mr. Brouček

Madonna 50 år

Melvins — Nude with Boots

Minilogue — Animals

Okkervil River — The Stand Ins

Primal Scream — Beautiful Future

Randy Newman × 3

Rodney Crowell — Sex and Gasoline

Ron Sexsmith — Exit Strategy of the Soul

Scar Symmetry — Holographic Universe

Silver Jews — Lookout Mountain, Lookout Sea & My Morning Jacket — Evil Urges

Simply Funk: 4 CDs of Essential Funk Classics

Sparks — Exotic Creatures of the Deep

Stereolab — Chemical Chords & The Verve — Forth

T.I. — Paper Trail

The Game — L.A.X. & Ice Cube — Raw Footage

The Subways — All or Nothing

Tony Joe White — Deep Cuts

Wolf Parade — At Mount Zoomer