Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Rock

Tony Joe White — Deep Cuts

Tony Joe White.Den här mannens sånger har varit hitar åt andra artister sedan 60-talets slut och det har varit bra tolkningar eller covers, om man föredrar det som begrepp. Men det spelar mindre roll. Hans egna första hit var Polk Salad Annie och en är en snygg pophit, klar och ren; rent av en genialisk låt. Tony Joe White skrev även låten Willie and Laura Mae Jones som Dustin Springfield sjöng in och senare sjöng Brook Benton in hans fina låt Rainy Night in Georgia som idag räknas till rockmusikens eller populärmusikens klassiker. Elvis ”The King” har också sjungit in flera av Tony Joe Whites bästa sånger under årens lopp, särskilt under slutet av 60-talet och i början av 70-talet. Tony Joe White är idag 65 år gammal och han har sitt eget skivbolag Swamp Records där hans nya skiva är inspelad. En bluesplatta som vill gå på djupet av musikens substantiella epicentrum. Jag tycker at hans skiva Deep Cuts låter väldigt likt den råa produktion som Fat Possum får fram på sina skivor. Fat Possum och Whites skivbolag Swamp Records är närbesläktade på många sätt — då både musiken är rå och hård på samma sätt. Men Tony Joe Whites nya skiva är inte så bra egentligen! Visst finns det några råa härliga sånger att ta till sig. Fastän skivan saknar en stränghet och det finns relativt onödiga instrumentala partier på skivan, såsom öppningsspåret Set the Hook. Visst skall den angöra tonläget men det blir bara en relativ tråkig träaktig låt. Så låter tyvärr alltför många spår, likvärdiga scener, sällsynta ögonblick då den tuffa entoniga stilen avbryts av något annorlunda som jag kan ta spjärn emot. Låtarna är okej utförda som det är komponerad av Tony Joe White, men jag saknar en andningspaus som kan ta mig vidare till nästa känsla. En inbrytning i White manlig röst och hans alltför manliga hårda komp som kan få mig ana andra känslor hos kompositören. Jag tycker att skivan saknar variation, för det var just de fina låtarnas finkänslighet som gjorde hans musik så bra förr om åren. Därför är det med sorg att skriva att jag blev oerhört besviken på hans nya skiva eftersom den blev maschoblues utan några som helst nyanser. Sådant blir bara trist.

Musik

Alice Cooper — Along Came a Spider

Backyard Babies — Backyard Babies

Blaze Bayley — The Man Who Would Not Die & Scars on Broadway — Scars on Broadway

Bloc Party — Intimacy

Conor Oberst — Conor Oberst

Dr. Indies musiktips september 2008

George Jones — Burn Your Playhouse Down & I Lived to Tell It All

Glen Campbell — Meet Glen Campbell & The Very Best of Glen Campbell

J. D. Souther — Border Town: The Very Best of J. D. Souther

Korta musikrecensioner XLII

Langhorne Slim & The War Eagles — Langhorne Slim

Leoš Janáček — The Excursions of Mr. Brouček

Madonna 50 år

Melvins — Nude with Boots

Minilogue — Animals

Okkervil River — The Stand Ins

Primal Scream — Beautiful Future

Randy Newman × 3

Rodney Crowell — Sex and Gasoline

Ron Sexsmith — Exit Strategy of the Soul

Scar Symmetry — Holographic Universe

Silver Jews — Lookout Mountain, Lookout Sea & My Morning Jacket — Evil Urges

Simply Funk: 4 CDs of Essential Funk Classics

Sparks — Exotic Creatures of the Deep

Stereolab — Chemical Chords & The Verve — Forth

T.I. — Paper Trail

The Game — L.A.X. & Ice Cube — Raw Footage

The Subways — All or Nothing

Tony Joe White — Deep Cuts

Wolf Parade — At Mount Zoomer