Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Västkustrock

Jackson Browne — Time the Conqueror

Jackson Browne — Time the Conqueror.Att lyssna på Jacksom Browne är som att träffa en gammal god vän som man inte träffat på en längre tid och nästan glömt bort när man syntes senast. Jag personligen har inte lyssnat på Jackson Browne sedan minst, 1994 och det var ett tag sedan det var 1994. Jag älskade förut hans musik, särskilt hans politiska vänsterpatos. Hans envetna kritik mot Reagan och republikanernas ständiga krig mot demokrati och deras klientstöd till varenda auktoritär militärdiktatur som kunde definieras som höger. Jag tyckte mycket om hans två fina 80-talsskivor Lawyers in Love 1983 och den Reagankritiska Lives in the Balance 1986. Jag lyssnade oerhört mycket på just dessa två mästerverk, eftersom de tog ställning för kärleken till livet mot krigets retorik. Sådant passade in i mitt liv och politiska ställningstagande under den här tiden. Här måste man även plocka in de 70-tals-plattor som alltid fanns i min närhet på 80-talet. Jag införskaffade mig då snarast det magnifika balladverket The Pretender 1976 Late for the Sky och albumet Running on Empty. Det signifikativa med dess 70-tals-album var hur Jackson Browne fångade in flera dimensioner av kärlekslivet och relationerna som vi människor valde att slunga oss in i. En värld där vi varje dag kämpade med att få både kärlekslivet och sexualiteten att fungera väl. Men Jackson Browne var och är väl i dag en mera härdad romantiker. Hans texter är koncentrerad kärlekslyrik, åtminstone tycker jag att Jackson Browne är det med sina texter. Medan hans musik kan vara soft och mjuk poetisk inramning till hans sammetslena röst. I dag är han mera ärrad och ger sig hän musiken med lite lagom mild passion. Det är tydligt när man lyssnar på hans nya skiva som innehåller några politiska kritiska låtar mot Bush olika krig mot den osynliga terrorismen. Fast skivan är mest den 60-åriga Jackson Brownes personliga perspektiv på kärlek och hur livet varit kontra är i dag,. Det är inte någon av hans större plattor, men den är bra ändå. Jag lyssnade med öppet hjärta och kom på mig att falla igen i Jackson Brownes musikaliska musikvärld. Det är alltid ett sant nöje att lyssna på honom och ta ställning till vart Jackson Browne tar vägen numera.

Musik

Bo Kaspers Orkester — 8 & Viktoria Tolstoy — My Russian Soul

Brian Wilson — That Lucky Old Sun

Calexico — Carried to Dust & Giant Sand — proVISIONS

Daniel Johnston — indievärldens kultikon

Dimension Zero — He Who Shall Not Bleed & The Haunted — Versus

Dungen — 4; Mogwai — The Hawk Is Howling; Mercury Rev — Snowflake Midnight & Vetiver — Things of the Past

Gary Moore — Bad for You Baby

Glasvegas — Glasvegas & Death Vessel — Nothing Is Precious Enough for Us

Jackson Browne — Time the Conqueror

Jenny Lewis — Acid Tongue

Kings of Leon — Only by the Night

Korta musikrecensioner XLIII

Lambchop — OH (ohio)

Motörhead — Motörizer (Dr. Indie)

Motörhead — Motörizer (Dr. Rock)

Ne-Yo — Year of the Gentleman & Nelly — Brass Knuckles

Nine Inch Nails — The Slip

Nordpolen — På Nordpolen & Hello Saferide — More Modern Short Stories from Hello Saferide

P. F. Sloan — Here’s Where I Belong: The Best of the Dunhill Years 1965–1967

Poisonblack — A Dead Heavy Day & Zebrahead — Phoenix

Scars on Broadway — Scars on Broadway

Soulfly — Conquer

Strangers in Wonderland — Shadow

The Haunted — Versus

Tv on the Radio — Dear Science

Volbeat — Guitar Gangsters & Cadillac Blood (Miss Vampyria)