Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Indierock

Kings of Leon — Only by the Night

Kings of Leon — Only by the Night.En gång i tiden för sisådär fem eller sex år sedan gjorde Kings Of Leon stabil rock som gärna vandrade i den klassiska systadsrocken som man tryggt kunde lita på. Det var skäggig modern rock — möjligen rock väl förankrade i den mylla som Allmans Brothers och Little Feat hörde hemma i. Det fanns kanske till och med lite Poco och The Eagles i deras rock. Försiktig rock som Kings Of Leons skara av bröder exalterade i och gjorde så bra på deras debutplatta, Youth & Young Manhood. Därefter började Kings Of Leon halka omkring i sämre varianter av rockmusik. Först spelar de in ett bra album och ger ut det och man blir glad i hågen och ystert springer man omkring och diggar skivan. Kings of Leon.Nästa album är omöjligt att gilla; så där håller Kings Of Leon på under sina sessioner när låtarna skall flöda på omfångsrikt och med aldrig sinnade källflöden av texter och melodier, det skall aldrig ta slut önskar man hela tiden. Men så blir det aldrig i Kings Of Leons värld. Utan nu sitter vi återigen med en kuslig trist platta som har Coldplay och U2 i ena vågskålen och The Strokes i andra vågskålen. Men det är ena vågskålen som vältrar lasten över ända — det där myntet som har klaven som stavas Coldplay som härskar över Kings Of Leons musik stundtals. Jag blir förbannad när jag tänker på hur detta begåvade rockgruppen mest verkar förstöra sina melodier med rena rama konstiga satser, lustiga infall som mest tär på deras musikkonto. Skivan blir mest ett stort misslyckande, eftersom ingenting får mig att tycka om någonting på plattan. Så varför är min fråga? Förstör Kings Of Leon sina låtar med trams som de arrangerar runtomkring dem. En platta som jag aldrig mera kommer att spela. Den suger alltför mycket.

Kings of Leon — Youth & Young Manhood | Kings of Leon — Aha Shake Heartbreak | Kings of Leon — Because of the Times

Musik

Bo Kaspers Orkester — 8 & Viktoria Tolstoy — My Russian Soul

Brian Wilson — That Lucky Old Sun

Calexico — Carried to Dust & Giant Sand — proVISIONS

Daniel Johnston — indievärldens kultikon

Dimension Zero — He Who Shall Not Bleed & The Haunted — Versus

Dungen — 4; Mogwai — The Hawk Is Howling; Mercury Rev — Snowflake Midnight & Vetiver — Things of the Past

Gary Moore — Bad for You Baby

Glasvegas — Glasvegas & Death Vessel — Nothing Is Precious Enough for Us

Jackson Browne — Time the Conqueror

Jenny Lewis — Acid Tongue

Kings of Leon — Only by the Night

Korta musikrecensioner XLIII

Lambchop — OH (ohio)

Motörhead — Motörizer (Dr. Indie)

Motörhead — Motörizer (Dr. Rock)

Ne-Yo — Year of the Gentleman & Nelly — Brass Knuckles

Nine Inch Nails — The Slip

Nordpolen — På Nordpolen & Hello Saferide — More Modern Short Stories from Hello Saferide

P. F. Sloan — Here’s Where I Belong: The Best of the Dunhill Years 1965–1967

Poisonblack — A Dead Heavy Day & Zebrahead — Phoenix

Scars on Broadway — Scars on Broadway

Soulfly — Conquer

Strangers in Wonderland — Shadow

The Haunted — Versus

Tv on the Radio — Dear Science

Volbeat — Guitar Gangsters & Cadillac Blood (Miss Vampyria)