Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Artikel

Vad är det regeringarna vill mörka?

Alla, Estoniaoffrens anhöriga, svenska kyrkan, forskare vill ha en utredning och nya dykningar vid Estonias vrak. Men både den socialdemokratiska regeringen och alliansen säger kategoriskt nej.

Det har på senare tid blivit känt att militärt material brukade skeppas med Estonia. Enligt en artikel i Pravda ska det ha varit en speciell rysk radarutrustning som smugglades med denna transport. Om det var svenska försvaret som skulle lägga vantarna på den eller om den skulle gå till USA via Sverige vet jag inte. Däremot finns denna utrustning i Ryssland, sägs det. Det var med hjälp av den ett amerikanskt spionplan sköts ned våren 2005 då det flugit in på ryskt territorium. Detta enligt Pravda.

Regeringen var mycket snabb på att föreslå att ett betongfundament skulle gjutas över Estonia och att gravfrid skulle råda. Annars brukar vår regering arbeta i snigelfart, som t.ex. vid flodvågskatastrofen. Mona Sahlin KU-anmäldes för att ha mörklagt utredningen kring fartygskatastrofen. Läckage från svenska regeringen säger att USA ligger bakom all mörkläggning kring Estonia och det är också högst troligt.

Att USA med svenska regeringens godkännande kidnappar och fraktar bort människor är numera allmänt känt. Det går inte att förneka det längre. Så skedde även efter Estoniaolyckan. Gå gärna in på sidan punkt146 och läs.

Att personer dödförklaras men sedan visar sig vara räddade är ingenting konstigt vid stora katastrofer. Men att motsatsen sker är anmärkningsvärt. Speciellt när de setts i allra högsta grad levande efter olyckan.

Elva personer sades vara räddade men ströks sedan från listan och dödförklarades. Två av dessa kan väl ses som huvudvittnen om båtens last, sjöduglighet och anledning till olyckan.

Kapten Avo Piht har befunnit sig på Utö efter olyckan. Hans hustru fick också beskedet, att han var räddad. Han sågs föras iväg från Åbo i en bil. Två personer har hört projektledaren för reprationsvarvet, Erik Mörd, erkänna att Pith hade räddats. Chefsmaskinist Lembit Leiger har bevisligen befunnit sig levande på Huddinge sjukhus efter katastrofen. Viktor Bogdanovs hustru fick ett telefonsamtal från pursern Andres Vihmare som meddelade att Viktor överlevt med honom på Mariella. Av de elva som förklarades räddade men senare dödförklarades har jag fått fram 10 namn.

Kapten Avo Piht, Chefsmaskinist Lembit, Leiger taxfreeförsälj, Tina Muur fartygsläkare, Viktor Bogdanov, Styrman Kaimar Kikas med husrtu Merit Kikas, Mek. och fjärde maskinist Agur Targama, variteartisterna Hannely och Hanka — Hannika Veide och affärsbiträde Ago Tomingas.

Dagen efter Estonia-olyckan startade två flyplan Gulfstream 4 Reg N971L samt Boeing 727-200 Reg vr-CLM. från Arlanda. De medförde 5 respektive 4 icke namngivna personer. Enligt flygplansarkiven var det amerikanska ambassaden som betalade start och landningsavgifterna. Bortfördes 9 besättningsmedlemmar med dessa plan?

Kapten Avo Piht och chefsmaskinist Lembit Leiger var ju huvudvittnen vad som gäller fartygets last samt sjöduglighet.

Vem hade intressen i att dessa människor försvann. USA? Rederiet? Svenska försvaret? Vad vet svenska regeringen om de 9 personer som flögs iväg med de amerikanska planen dagen efter olyckan? I UD:s arkiv finns namnen på de som sades vara räddade men senare dödförklarades. En av de anhöriga har fått telefonsamtal från en saknad besättningsman. Någon lade dock på luren. Där upphör spåren. Detta mörklägger vår regering. Varför?

De anhöriga har rätt att få veta vilket öde som drabbat deras nära och kära. Mörkläggning skapar misstänksamhet och frågor. Varför lägger inte UD alla handlingar på bordet även de obekväma dokumenten?

Källor bl.a Sven Anér (svensk journalist) Anders Björkman (utredare) Anders Björkman hade en debattartikel i tryck 1996 där han föreslår att man ska leta efter ett hål i skrovet på styrbordssidan och att det skulle vara den egentliga orsaken. Det ska också finnas en hemligstämplad SÄPO-rapport om just detta. Jag har personligen varit i kontakt med Anders Björkman år 2005. Han var mycket missbelåten med utredningen.

Sist några kloka ord av President John F Kennedy 1962.

”Vi har behov av fri information. Ett land, som är rädd att låta medborgarna själva bedöma sanning och lögn är ett land som är rädd för sina medborgare.”

Astrid Boman