Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Romaner

Bernhard Schlink — Hemkomsten

Översättning: Aimeé Delblanc

Bonniers 2008

Aleksej Remizov — Klockan

Översättning och efterord: Kjell Johansson

Förlaget Murbräckan

Trevlig författare som gärna kan fördjupa sina studier på en begåvad sätt och skriva om Tyskland efter kriget; fångar in stämningen i Tyskland då den skall normaliseras efter krigets slutskede. Kalla kriget förvandlar raskt Tyskland till ett tudelat land som blir skiljelinje mellan västvärlden och kommunistiska förtrycket. Någonstans där befinner sig pojken, Peter Debauer. Han förlorade sin fader i kriget och modern försöker skapa ett drägligt liv. Pojken tillbringar tid hos sina farföräldrar. Farfar har bott i Amerika, varit chef för ett spinneri och avslutade sin yrkesålder med att bli förläggare åt kiosklitteratur. Pojken Peter lånar gamla manuskript att teckna på. Men så råkar han än dag få läsa om en tysk soldats vedermödor som krigsfånge i Sibirien och hans försök att ta sig hem igen. Peter får också uppleva kärlek. Han växer upp och hans farfar och farmor blir dödad av en rattfyllerist. Vi får senare följa Peter som student, amerikaresenär och hans kärleksliv. Men hans besatthet gäller att försöka finna vem som skrev berättelsen om soldatens irrfärder hem till Tyskland. En fascinerande roman om sökande efter något för att kunna avsluta något annat i livet. Bernhard Schlink är en författare som skriver bäst helt enkelt om svåra ting.

Aleksej Remizov skrev den romanen i original 1904 men gavs ut först 1908. Det blev problem med utgivningen av romanen, trots att författaren Fjodor Sologub och Andrej Belyj berömde hans starkt symboliskt laddade roman. Den handlar om pojken Kotia som har ett lätt vanställt ansikte som han får pikar för. Kotias broder äger en klockbutik som är djupt skuldsatt. Brodern försvinner och hans familj försöker behålla huvudet ovanför ytan. Pojken Kotias ansikte är en psykologisk spegel av författarens eget skadade ansikte som han led av. Boken är fin och den visar att rysk sekelskifteslitteratur lever i högsta grad.