Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Artikel

Betygsättning av lärare höjer kvalitetssäkringen av den svenska skolan!?

Kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Ilmar Reepalu (S), föreslår att man ska låta elever på mellan- och högstadiet samt gymnasiet betygsätta lärarna. Betygsättningen ska vara en del i utvecklingssamtalet mellan skolledaren/rektorn och pedagogerna och till för att kvalitetssäkra det viktiga mellanmänskliga mötet mellan pedagogen och eleven — det som är själva kärnan i skolans uppdrag: lärandet, enligt Reepalu. Han har således sökt en gradering av lärares skicklighet.

I Malmö stad pågår en särskild medarbetarenkät, där lärarna kan utvärdera sina rektorer. Det borde således vara en självklar rättighet, att även elever får en möjlighet att utvärdera sina lärares insatser. För dem innebär betygsättning av lärare att lära sig tänka kritiskt och att ha medinflytande i skolan. Reepalus förslag är ett konkret förslag och samtidigt ett kompletterande verktyg för förbättring av den svenska skolan. Men flera friskolor arbetar på det sättet redan idag.

Många lärare som är osäkra i sitt yrkesutövande känner sig utpekade och menar att elever kommer att ge skeva och orättvisa bilder av dem. Men dessa pedagogers låga förtroende för sina elever bäddar inte för en hållbar utveckling i skolan med tanke på begreppet Agenda 21 och skolans strävanden att öka delaktigheten och inflytandet hos eleverna.

Lärarförbundet ser både fördelar och nackdelar med förslaget, men manar till försiktighet. ”Det kan leda till vuxenmobbing”, enligt dess ordförande Eva-Lis Sirén. Men mobbing och utfrysning är väl också när vi lärare betygsätter våra elever utifrån orättvisa betygskalor? Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, förkastar helt Reepalus idéer i SVT:s program Skolfront. Hon menar att förslaget är ”förnedrande (…) att betygsätta lärare med Klass 9A som ursprung, en redigerad tv-serie, är att misstro lärare”. Fjelkner säger sig däremot inte alls vara rädd för att lärare ska bedömas.

Så vari ligger då skillnaden mellan att bedöma och betygsätta? Hela vår värld är redigerad. Planterade kriser uppstår här och där och det är alltid någon som tjänar en hacka på dem. Det handlar om uppdiktade skolproblem som Jan Björklund (Fp), Metta Fjelkner och kompani har igångsatt, såsom det med välbetalda och undermåliga obehöriga lärare, fallande kunskapsnivåer, världens största oordning med flera valfloskler och demoniseringar av den svenska skolan, och som saknar förankring i verkligheten.

Men alla variationer på betyg och utvärderingar hämmar våra elevers personliga utveckling och kreativitet, enligt många utländska och inhemska undervisningsforskare. Bland annat fil. dr Jonas Aspelin på Malmö högskola skriver i sin läsvärda artikel ”Likt en flygande gnista” i Pedagogiska Magasinet (nr 01/2007) om relationell pedagogik och sociala samspel i undervisningen: ”Mot den bakgrunden kan man fråga sig vad som menas med uttryck som ”effektiva skolor” och ”framgångsrik undervisning”. Jag undrar om inte det utbredda tvånget på mätbarhet, utvärdering, kvalitetssäkring etcetera riskerar att urholka skolan, frånta den dess själ, förvandla den till något livlöst”.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,

medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA