Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Hårdrock

AC/DC — Black Ice

AC/DC — Black Ice.Band som AC/DC skall aldrig förändra sitt sound utan de skall alltid låta som AC/DC — det är dumt att ändra ett vinnande koncept hur otidsenligt det än verkar vara; håll fast vid den raka kursen. Vi förväntar oss att Motörhead låter som Motörhead när det spelar in sina skivor och det är så vill ha det. John Fogerty borde alltid låta som John Fogerty därför att han är bäst på det. ZZ TOP har också alltid varit ett boggie rockband liksom Status Quo. Det gemensamma med alla banden är att deras förändringsvilja är obetydlig därför att de kan göra väldigt bra rock fortfarande. I AC/DC:s fall så betydde bytet av Brian Johnson från den avlidna Bon Scott inte ett smack soundmässigt. Däremot fick bandet kanske en svalare sångare, passionerad men han saknar den där sexiga rocklooken och farlighetskänslan som Bon Scott hade som scenartist. Men det tar han igen på en perfekt sångröst som passar AC/DC som handen i baskaggen.

Men Malcolm och Angus Young visste ändå vad de ville med sitt band och den nya skivan är riktigt bra och faktum återstår att bandet inte utvecklar sitt låtskrivande till några högre dimensioner, men det har hellre inte varit deras grej, så att säga. Utan stenhård svängig partyhårdrock med klara Chuck Berryriffs och solklara låtar om rock och sex är vad som gäller fortfarande för bandet. Humorn har AC/DC intakt vilket är deras bästa attribut till rocken. Man har roligt i deras sällskap och livebandet är bäst i världen på att skapa rock ’n roll-stämningar. Härmed kan jag konstatera att den nya skivan brinner av hänförande rockmusik och det är precis så här jag vill att rocken alltid ska och borde vara — en ständig pågående fest.