Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Indiepop

Of Montreal — Skeletal Lamping

Neon Neon — Stainless Style

Of Montreal.Att lyssna på Of Montreals nya skiva är att inhämta lekfull operapop från Sparks ljudvärldar och låta Flaming Lips energi ta överhanda över skapelseakten. Samtidigt man har fantasin från sena Beatles i siktet. Med sådana ingredienser borde Of Montreals nya skiva vara som hittat för min smak men dessvärre blir lite som att dricka sprit på tom mage, lite ekande tomt i ljudgångarna. Kevin Barnes band som tillhör Elephant 6 kollektivet försöker få till den här stilen av crazyrock och lite psykedelisk maskineri väloljad av med en stark krydda salt & peppar skall fungera väl. Men efter ett tag blir det lite för inövad amatörteater där alla saknar talang för det den här verksamheten skall kunna fungera fullständigt till alla belåtenhet.

Of Montreal kan göra musik om de vill men då får bandet tona ned sina infall och försöka strukturera upp allting så att skivan håller ihop konceptet Of Montreal och vad bandet vill åstadkomma med sin musik. Men här blir alla ideal och idéer förkrossande fiasko, musikens värden rinner ut i det fria havet utan att lämna något eftermäle till oss.

Neon Neon — Stainless Style.Neon Neon är däremot hur underbar musik som helst - klassisk syntpop, triphop, hip hop och ren substantiell popmusik. Neon Neon är det smarta geniet Gruff Rhys från Super Furry Animal och den enväldiga hip hopproducenten Boom Bip, som båda förenas i kärleken till ett mera eklektiskt musikliv där infallen får färg och form. De båda målar allting så snyggt. Tänk dig Kraftwerk möter Spank Rock och du får musiken beskriven i fylligare formulär. Jag får även känslan att MIA skulle kunnat varit en artist de båda skulle kunnat ha plockat in på skivan för hon skulle utan tvekan anpassat sig riktigt bra. Den känns supermodern i varje led i arbetet. Skivan har stora likheter med MIA och Spank Rocks egna plattor. Den dansanta stegen, den tjattriga ettriga elektroniken som pyser över i processens detaljer. Det är en cool platta som gör att jag återigen längtar till att dansa skallen av mig på en klubb 2008.

Det är så här dansmusik alltid borde låtit enligt min åsikt.