Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Deckare

Niklas Ekdal — I döden dina män

Forum 2008

Niklas Ekdal.Det verkar vara en truism att varenda journalist skall skriva en thriller eller deckare när det får för sig vilja berätta något eller sprida en ideologisk agenda. Nu har turen kommit till Dagens Nyheters före detta chefredaktör, Niklas Ekdal att skriva en deckarroman. Men problemet med hans bok är flerfaldig. Dels börjar han predika om svenska historien, försvarets funktion och svenska folkhemmets utveckling för att vi inte skall undgå förstå det komplexa samhällssystemet. Då blir det moralkakor, ideologiska förklaringar och annat som jag föga har bett om att få skriven på näsan. Niklas Ekdal berättar så att orden sprutar ut ur bokens sidor. Men det blir så trist att han redan har mördad sin egen bok.

Nåväl en konspiration mot svenska staten där flera före detta högt uppsatta tjänstemän i statens tjänst mördas på de mest brutala sätt. En som blir misstänkt är en känd muslim som myndigheterna tror ligger bakom alla de brutala morden.

Kampen mot terrorismen får ett ansikte i romanen och visar det öppna misslyckandet kriget mot terrorismen blev. Det ironiska är att Niklas Ekdal var den mest sanna övertygande bombliberalen som existerade i Dagens Nyheter. Men efter det visade sig att det fanns inga farliga kärnvapen i Irak, utan istället visade set sig att kriget byggdes på en lögn och olja som lockade. Då ångrade sig Niklas Ekdal och började slingra sig i DN:s spalter. Han bekände att det kanske inte var så som man trodde från första gången. Nu kommer det med i boken, en kritisk politisk korrekt liberal kritik mot Bushs proklamerade krig mot terrorismen.

Det finns en även ung kvinna och en kvinnlig polis som försöker lösa dessa mord och det handlar plötsligt inte bara om mord utom om Sveriges förflutna och historiska perspektiv på vårt avlånga land. Där väver Niklas Ekdal snyggt in mordkomplotter och konspirationer mot statsmakten.

Problemet med romanen är att den inte griper tag i mig. Det känns att hela romanen är för lång och innehåller alldeles för många sidor, jag önskar att Niklas Ekdal hade konkretiserat och reducerat ned bokens kapitel till en tätare berättelse. Jag tappade intresset för boken för att dess tonläge blir hela tiden magister Niklas Ekdals mässande politiska sanningar. Nej tack för det. Jag kan tänka själv utan Niklas Ekdals liberala emotionella kartläggning av Sverige. På så sätt blir romanen en pamflett utklätt till en Dan Brown-roman. Det var nog inte det vår käre författare tänkte att det skulle bli. Men det blev så.