Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Politisk bok

Göran Leijonhufvud & Agneta Engqvist — Kina: Den haltande kolossen

Bonniers 2008

Den här boken utkom förra året – strax innan sommarolympiaden gick av stapeln, men det spelar mindre roll, eftersom boken behandlar hur marknadsekonomin slår ut landsbygden och hur Kinas kommunistparti - tvärtemot Maos tänkande; satsar på en klassisk rå superkapitalism där inget motstånd får finnas mot de senaste tjugo årens tillväxt. Det intressanta i boken är hur Mao satsade på bönderna på städernas bekostnad – han menade att böndernas var revolutionens ryggrad. N är det precis tvärtom, endast städerna genererar hög tillväxt och bönderna hamnar på undantaget. Idag är det billig arbetskraft från landsbygden som håller Kinas tillväxt i gång. Men jag tror att de också kan bli nästa sociala bomb – kombinerad med storstadens regimkritiker och frihetsälskare. Visst har partiet fullständig kontroll över landet med sin armé, plus att regimen har en överklass som sitter i knäet på partiet och dessa bryr sig knappast om demokrati så länge de själva kan bli multimiljonärer tack vare den höga tillväxten. Kina kan nästan till och med styra delar av USA: s ekonomi genom deras ständiga uppköp av amerikanska statsobligationer. Hillary Clinton besökte nyligen Kina för att diskutera världens krisekonomi. Hon till med bad om att Kina skulle intervenera i USA: s ekonomi genom ännu flera uppköp av statsobligationer. Det är världens ironi att en av världens största diktaturer blir delägare i världens största demokrati; USA. Men tanken i USA är förmodligen att Kina skall balansera upp Nordkoreas sinnesjuka statsledning genom att påverka denna slutna kommunistdiktatur.

Fast jag tror ändå att Kinas diktatur kommer att falla ihop på grund av en modernisering och att folk tröttnar på att styras av kommunister. Man kan dra paralleller till kommunistiska Sovjet som visserligen föll ihop på grund av ruttna ekonomiska rammar – men det avgörande var ändå ofriheten i systemet gjorde kommunismen rutten inifrån partiets kärna. Kinas parti hoppas överleva genom att leverera höga inkomster till landets befolkning. Men deras inre kärna kommer falla ihop då pengarna och girigheten blir enda gångbara principerna för Mao’s gamla parti.

Jag är övertygad om att partiet bygger upp sin egen undergång därför att frihetslängtan alltid är större än diktaturens kraft. Kärlek är större än våldets maktprincip. Eller förhoppningsvis kan det bli så.

En sak bevisar i alla fall boken, att nyliberala marknadsekonomier visst kan förenas med auktoritära styrelsesätt. Det en devis hos Johan Norbergs anhängare att marknadsekonomi bara fungerar i demokrati. Men ekonomins styrelsesätt kan förenas i stort sett med vilken regim som helst. Det var den insikt Karl Marx förmedlade när han talade om att ekonomin styrs av människors perspektiv när det gäller hur samhället ser ut. Chile under Pinochet eller Kina av i dag är bra exempel på marknadsekonomi under diktaturen. Men jag anser fortfarande att demokratin=kärleken kommer segra över både kommunismen, fascismen, nazismen och islamisten.

Läs boken för att förstå ett land i ständig förvandling. Eller besök landet i fråga. Det är ett fascinerande land. Det är många år sedan jag besökte Kina på 90-talet, 1996 var det.