Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Indiepop

Beirut — March of the Zapotec

Vetiver — Tight Knit

Beirut.Indievärldens ständiga förändringar och ömförfördelningar lockar mig alltid, därför att det är inom indiemusikens världsbild som det intressanta sker, det undangömda, eller bara den mest fantasifulla musiken vilket kan ge oss visioner som mainstreammusiken sällan förmår göra; då lutar jag hellre åt det som vi kallar för undergroundmusiken – där finns det alltid nya akter att upptäcka. Nåväl, Zach Condon är killen som vill uppleva hela världen. Det har han gjort sedan länge. Han blev kompis med Jeremy Barnes, grundaren bakom indiebandet Neutral Milk Hotell. Zack Condon hade rest som runt Europa och upptäckt Balkanstaternas musikskatt. Jeremy Barnes sidoprojekt A Hawk And a Hacksaw – blev en del av Zack Condons kompband till hans debutplatta ”Gulag Orkestar”.

En varierad platta som innehåller många instrument som vi kan kalla för musikalinstrument populärt inom zigenarkretsar. Det blev en av de stora indieöverraskningar under 2000-talet. Nya skivan som nyligen kommit ut är uppdelad på två album fast alla låtarna hör ihop.

Den första delen av skivan innehåller finstämda charmiga låtar som har ett spännande sound, väl spelat och välfunna låtar som fungerar som små centrala ögonblick där låtarna bygger upp hela hus. Han har tagit sig an Mexicos kultur den här gången. Beirut till och med plockade in den nitton man starka bandet The Jimenez Band, vilket sätter färg och fart på skivan.

När vi lämnar den delen av världen som plockar han in sin nya musiktitel Realpeople. Då handlar det inte längre om vandringar i Mexikanska bergen eller byar utan urban elektronisk musik som tar allting på mycket stort allvar.

Beiruts nya skiva är mycket vågad och modig på samma gång. Jag älskar att vandra bland Stockholms gator med dessa sånger i bakfickan, Och njuta av dem.

Vetiver är folkrockbandet som delar scen med Joanna Newsom och genom Vetivers sångare Andy Cabic så är de dessutom besjälade Devendra Banhart. Den sistnämnda artisten har bandet varit inblandad i hans plattor och kompostioner. Nu släpper Vetiver en ovanlig vacker platta med teman som lämnar The bYrds vid sidan om. En supermodern folkrockplatta som påminner mycket Fleet Foxes förra platta. Färska sånger som har fina texter med sköna melodier som underbygger plattan med verklig scentänkande. Musikaliska noveller vars andemening skulle kunna bli filmiska scenerier – om man vill tänka sig Vetiver som filmmakare istället för musikskapare. Varenda låt håller väl ihop med bandets intentioner, vilka det nu kan vara. Men jag tänker mig att Vetiver har ambitionen att måla upp musiken som mångdimensionella tavlor, där varje scen eller detalj kan gömma små pusselbitar som kan hjälpa dig att orientera i livets olika faser.

Nåväl Vetiver speglar mycket väl hur folkrocken under 2000-talet är den största musikaliska skatt man kan tänka sig av idag. Vetiver borde härska på varje hitlista som jag kan tänka mig. Men livet är inte rättvist för det är knappast artister av detta slag som berör ett trögt människokollektiv. Utan finsmakarna och musikälskarna hittar i alla fram till detta band, det vet jag i alla fall.