Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Svensk indiepop

New Moscow — Slow Down

David Fransson är inte bara den underbara magikern som skriver betongknistrande råa diamanter i Division Of Laura Lee, utan han kan skriva skira, vackra popballader för drömmare som jag. Titellåten ”Slow Down” gavs först ut på indiebolaget Rough Trades skiva ”Rough Trade Shoper Counter Culture” om jag fattat rätt. Sedan kom den låten med i sjukhusserien ”Greys Anatomy” vilket jag själv missade eftersom jag tyvärr inte sett den serien mer än enstaka avsnitt. Fast den låten kom med på andra skivan av David Franssons projekt ”New Moscow” tillsammans med Jonas Rangstad på klaviatur. Jag lyssnar åter igen på vacker pop som vandrar som en gesäll på helt egna stigar och låter musiken sakta men säker låta sig tilltalas, om än långsamt. Jag har fortfarande lyssnat på deras första skiva, en miss som jag måste ta igen. Men däremot David Franssons medverkan på Andreas Tilliander och Jonas Games olika album däremot har jag levt med liksom singeln ”Fake Id”. Så där är jag en nybörjare, lika bra att erkänna det när det gäller New Moscow. Men däremot älskar jag albumet helt och hållet. Det är musik man nästan måste tassa omkring för att leva med och uppleva. En stark platta som jag gärna fördjupar mig vidare i resten av året.

Friday Bridge — Bite My Tongue

Delikata små snygga syntar som sakta låter musiken sjunka in på ett sätt att jag knappast kan värja mig emot det under någon längre tid. Deras musik är enkel och charmig pop som gör att man verkligen orkar och vågar leva vidare. Deras musik kan tyckas vara naiv, med lite av flickaktig sångstil från Ylva Lindberg och en snitsig popig spelstil från Niklas Gustafsson – allting färdigställs i mötet mellan Friday Bridges exakthet i precisionen när sång, text och musik gifter sig tillsammans. Friday Bridge är ett liten pärla som blandar sina infall på ett lekfullt och lättsamt sätt samtidigt det brinner av drypande ironi som lätt för mig vidare till ett tillstånd där musik och allvar blandas i som en drink i en mixer. Dessutom tycker jag att vissa av låtarnas titlar talar sitt tydliga språk så att lyssnaren lätt kan förstå och ana vad som döljer sig bakom allting. Det är en skiva som borde få många musikälskare att upptäcka flera guldkorn som stoppas in i materialet, så njut och koppla av en stund med en av årets smäckraste platta, signerad Friady Bridge.