Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Politik

Politiska kommentarer XXIV

  • Pol Pot.Nu börjar rättegången mot Röda khmerernas största torterare, Kaing Guek Eav eller Duch, före detta chef för tortyrcentret. FN leder den tribunal som skall döma mördaren. Det märkliga är att Kambodja vill både glömma och göra upp med Pol Pots välde. Under Vietnamkriget ville USA bomba sönder den led som kallades för Ho Chi Minh. Där var den stig som vapen och mat nådde gerillan. Men kriget gjorde också att Pol Pot kunde till slut ta makten mellan 1975-1979. Vietnam invaderade och krossade mördarregimen. Röda Khmererna som hade ett nollställningsprogram där allt av västerländskt välde skulle förpassas till historiens skräphög. Det enda Pol Pot maoistiska mördarregim uppnådde var mord på sin egen befolkning. Kommunisterna ute i världen gråter säkert över rättegången. Jan Myrdal måste väl skrika av ilska över hur man behandlar hans gamla mördarkompisar.
  • Khomeini.Irans vidriga islamiska politiska regim hyllar de trettio år av diktatur som landets drabbades av 1979. Ayatolla Khomeini återvände tyvärr från Paris för att ta över makten under den tiden. Dagens konservativa president är helt i händerna på Gudstatens högste diktator, Khamenei. Det är han som bestämmer om det skall utvecklas kärnvapen och om man skall hota Israel med dem. Särskilt har det blivit av intresse hur Iran skall förhålla sig till sitt kärnvapenprogram då man nyligen sände upp en satellit. Men visst är det trevligt att den gamle reformistiska presidenten Mohammad Khatami ställer upp och kandiderar till det kommande presidentvalet och kan kanske balansera den religiösa makten i Iran. Men det är inte speciellt glada nyheter med en rutten regim som styr och ställer i Mellanöstern genom sina stöd till Hamas, Hizbollah i Libanon och samarbete med Syrien. Barack Obama vill med sin nya utrikespolitiska policy närma sig Teherans regim. Men det kan bli svårare än någonsin om inte Iran skärper sin politiska linje.
  • Alliansen har nu gjort en egen uppgörelse till framtidens energi. Det finns nya idéer som är glädjande. Maud Olofsson har givit upp Centerns gamla motstånd mot kärnkraften. Lagarna om avveckling och förbud mot nya reaktorer inklusive forskning av kärnkraft skall tas bort under kort sikt. Det är bra. Trots vissa allvarliga problem med kärnkraft så är den bättre och renare än fossila ämnen och olja. Visserligen skall inga statliga subventioner ingå i kärnkraften när man bygger ut nya utan det får bolagen själva stå för. Men även satsning på alternativa kraftkällor skall få större resurser. Koldioxidskatten höjs och energi avvändningen skall bli effektivare, enligt alliansens förslag. Man har haft överläggningar med oppositionen. Där hamnar Mona Sahlin som vanligt fel i politiken. Hon vill avveckla kärnkraften men det vill varken vi väljare, LO-förbunden och tunga politiker. Fast Mona Sahlin som för andra gångne gör samma misstag igen. För hon tror mera på Miljöpartiets religiösa nej till kärnkraft och det minsta trovärdiga kommunistiska vänsterpartiets nej till det bästa energikälla. Man vill både skapa jobb och samtidigt dra undan möjligheten till billigare el. Mona bör strunta i sina rödgröna vänner och lyssna på oss andra istället.
  • Regeringen fick nu den statliga kulturutredningen i sin hand – och många kritiserade den för att den mest ägnade sig åt att vilja råda regionerna ta över kulturansvaret och reducera 24 kulturmyndigheter till färre myndigheter. Det tycker jag verka vara bra att renodla verksamheten. Alla planerade förslag gällande myndigheter kan mest bli administrativa åtgärder. Men kulturens mål och mening verkar däremot försvunnit ut i mängden av förslag som finns med i själva utredningen. Det saknas en strategi med vad regeringen vill ställa för större mål för kulturens innehåll i samhället. Den förtjänsten hade 1974 års statliga kulturutredning. Förtjänsten var att man där ville motverka kommersialismens fördärvliga inflytande på vår kultur. Nu verkar man i utredningen mest fokusera på att den fria markanden är inriktningen på kulturen. Kulturarbetare som småföretagare. Det är inte så lätt med en sådan målinriktning. Jag tror på ett fritt kulturliv med statlig stöd till viss del.