Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Kåseri

Kriget i Irak

Det blev krig och det kom inte som någon överraskning. Ingen trodde (men många hoppades) att Saddam skulle gå i landsflykt och införa demokrati. Det hade definitivt kunnat göra kriget omöjligt. Men vad skulle Saddam göra efteråt? Hålla föreläsningar i ledarskap förstås.

Kriget kommer inte att ha några tydliga tidsmässiga gränser. Bombandet av flygförbudszonerna är en form av krig som pågått sedan förra kriget. När det stora kriget är slut kommer säkert små grupper att utföra terrorliknande dåd mot de segrande amerikanska trupperna. Eftersom mediebevakningen hittills bara upptäckt att det pågår någon form av krig känns det meningslöst att kommentera just det så jag väljer att kommentera tiden före kriget.

Jag ser fördelarna med kriget. Saddam är en otäck herre och det är bra att han försvinner. Demokrati, marknadsekonomi och rättssäkerhet är bra även i Irak och det är möjligt att detta sprider sig i regionen. Massförstörelsevapnen är bara en ursäkt för att legitimera kriget även om Irak har vissa av dessa vapen.

Men detta får mig inte att förespråka kriget. Civila kommer till skada i ett krig och eftersom jag anser att liv är en av de okränkbara rättigheter varje människa har, är jag mot kriget. Dessutom respekterar jag de amerikaner som frågar sig varför just de ska ta hand om Irak. Irak utgör ju inget hot mot dem och USA har ju tagit hand om otrevliga diktaturer förr, om än inte alltid framgångsrikt.

Men det känns ändå pinsamt att stå för fred just nu. Normalt brukar jag vara stolt när jag står upp för mina åsikter men inte nu. Inte för att de är dåligt underbyggda. Inte för att jag inte tror på dem, för det gör jag.

Orsaken att det känns pinsamt är på grund av alla som håller med mig. (En fördel för mig som oftast har ovanliga och opopulära åsikter.) De andra fredsförespråkarnas handlingar och uttalanden är helt enkelt inte vettiga.

Det som upprört mig mest är demonstranterna. De har uppenbarligen inte haft avsedd verkan. Tvärtom har de övertygat Saddam att opinionen är mot krig och minskat hans samarbete med vapeninspektörerna. Ville de nödvändigtvis demonstrera kunde de åtminstone demonstrera mot Saddam. Kanske hade det inte spelat någon roll men resultatet kan också bli katastrofalt. Några få valde att demonstrera mot Saddam, heder åt dem.

Samma kritik gäller de idioter som väljer att åka ner som mänskliga sköldar. De spelar inte bara regimen i händerna, de utsätter sig ju för livsfara. Hela idén är djupt osmaklig på ett annat plan också. De förutsätter att deras liv är värdefullare, eller i alla fall betraktas som värdefullare än ett irakiskt liv. Jag tror inte irakiern håller med.

Många dumma argument florerar. Det har hävdats att man inte kan bomba fram demokrati. Det betyder att Tyskland och framför allt Japan inte är demokratier.

Oljan är också en populär variant. Det är många invändningar mot detta. Man kan hävda att Bush från Texas i själva verket borde vilja hindra oljan från Irak att nå världsmarknaden för att driva upp priset och gynna Texas. Man skulle kunna hävda att om det nödvändigtvis är ett huvudmål att säkra oljeflödet så skulle det ju ha varit billigare att bara köpa oljan. Men jag tar en lite ovanligare ståndpunkt. Oljan tillhör kanske redan västerländska oljebolag som blandade sitt arbete med den (i detta fall upptäckte) och därför är de rättmätiga ägarna till den. Jag vill dock säga att jag inte har tagit reda på vem som faktiskt upptäckte oljan.

Något man ofta får höra om är Bushs dumhet för att inte tala om hans undersåtars dumhet. Denna fördom kan ge kan ge komiska effekter. En av de få gånger jag hört en journalist ställa en vettig följdfråga skrattade jag länge … Då Bush inte lyckats namnge ett antal ledare i vissa konfliktområden fick Gudrun Schyman tillfälle att spy galla över Bush och amerikaner i största allmänhet. Sedan fick hon försöka och misslyckades att namnge Pakistans president …

Opinionen är ett annat argument man får höra ibland. Jag hävdar att det är tvärt om. Det känns i alla fall bra att Blair inte tvingats med i kriget av en högljudd opinionsstorm. Tvärt om verkar han tro på kriget och tänkt igenom saken. Det får i alla fall mig att tveka lite, men bara lite.

Dummast är ändå den ständiga kärleken till FN. Fördelen med FN är att världens länder träffas och samtalar vilket om vi har tur kan leda till att någon konflikt slutar fredligt. Men den tilltro till FN som visas i Sverige är konstig (varför finns den huvudtaget?). Det är alltså fel om USA och Storbritannien förklarar krig mot Irak men av någon mystisk anledning är det rätt om Frankrike, Kina, Ryssland, ett par länder till, USA och Storbritannien förklarar krig mot Irak. Hur tänker de? Tänker de?

Kriget är fel av en enda anledning och det är civila offer; därför att de har en okränkbar rätt till liv, frihet och egendom. Detta ska upprepas och inte en massa nonsens. Jag undrar om det inte finns element i fredsrörelsen som inte är beredda att erkänna sådana rättigheter.

— Berra

P.S. Det dyker upp många krigsförespråkande dårar också.

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #4 2003

Gäst-
skribenter

Tensta Konsthall — The Promised Land (av Thommy Sjöberg)


Kriget i Irak (av Berra)

Filmfestival

Kortfilmsfestival — Silverfisken

Norman Mailer

Norman Mailer 80 år

Irak

USA & Irak

Mer om USA & Irak

Mänskliga sköldar

Till sist om Irak

Satir

”Vad Pernilla Wahlgren gör för att förhindra kriget i Irak”

”Vad Dr. Phil gör för att förhindra kriget i Irak”

Politik

Dr. Indie kommenterar

Nyhetslänkar

Armén

Andreas Malm — Bulldozers mot ett folk

Kapitalets narrar

Kåserier

Mumin

Jane Austen

Om att vårda arbetarrörelsens arv

Konst

Jakobsbergs Konsthall — Bo Söderström

Konstgalleri Ahner

Böcker

Korta bokanmälningar II

Gotisk skräck

Matthew G. Lewis — Munken

E.T.A. Hoffman — Djävulselixiret

Alexandre Dumas d.ä. — Varulven

H.G. Wells — Doktor Moreaus ö

Mary Wollstonecraft Shelley — Frankenstein

Engelsk romantik

Populärkultur

Fantasy-
litteraturens framgång i Sverige

Tidskrifter

TV-serier

Deckare

Lite kort om en fantasyförfattare

En liten essä om populärkultur

Filosofiska science fictionförfattare

Psykologisk sf

Once Upon a Time the Super Heroes

Time Machine

Skräckfilmer på video

Tolkien (av Richard Becker)

Musik

Billy Corgan

Ed Harcourt

Evergrey — Recreation Day

Fischerspooner — #1

Musikkrönika III

Musikrecensioner

Musiktidskrifter

Nick Cave

Filmer

Reportage

Marknadsekonomiska nyhetsbrevet — Stockletters