Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Svensk pop

Moneybrother — Real Control

Marit Bergman — The Tear Collector

Mina damer och herrar – eller Blaskanläsare; men nu kommer två av Dr. Indies absoluta favoritartister med nya skivor som förmodligen kommer varvas och harvas omkring våren/sommaren. Dessa två grupper/artister brukar kunna dra folk till sina konserter och få oss alla vara/bli nöjda med bra shower.

Jag gissar att samma publik som gillar Håkan Hellström kan tänka sig uppskatta de båda artisternas framfart i Sverige.

Undertecknad har lyssnat på musik i minst 35 års tid sedan jag var spoling under min uppväxt på 70-talet. Från de första Sweetlåtarna till The Clash runt 1978 vid 13 års ålder så har musiken varit en del av mig. Moneybrother har blivit ett band som jag älskar att beskåda på scen eller lyssna på deras skivor, för deras musik har blivit bättre och bättre för varje skiva. Naturligtvis kommer alla dessa referenser till den unge Bruce Springsteen alltid finnas med varje gång Moneybrother släpper nya skivor men på den nya skivan är det inte alls så tydligt man vill göra gällande när det kommer till kritan om Springsteens första skivor. Men däremot vill jag hellre påstå att Moneybrother har mera sköna vibbar av Gary US Bonds soulrocklåtar och Moneybrother svänger som självaste Mitch Ryders personligen – båda artisterna jag nämner älskar Bruce Springsteen själv, så jag antar att det kan också vara en självklar koppling mellan Moneybrother och Bruce ”The Boss” Springsteen.

Den nya skivan är fullt av små discoklanger och småputtriga rockballader. Men det finns fortfarande trycket från soulen kvar i deras musikbygge. Låtarna ligger inom Moneybrothers vanliga klass och det är också musik jag kan ha roligt åt och skratta med och känna mig lite lycklig helt enkelt. Det finns inga döda punkter i musiken utan allt är som vanligt med Moneybrothers. Skivan står sig bra i konkurrensen av all härlig musik som landar på Blaskanredaktionen.

Marit Bergman — The Tear Collector.Marit Bergman lämnar sitt gamla indieglitter för att mera renodla sin musik så att den får flera avskalade ramar att röra sig med och det tjänar hennes musik på. Marit Bergman kan få arrangemangen låta naknare och vackrare – texterna är fortfarande kluriga, vilket gör henne till av våra bästa låtskrivare i den yngre generationen. Till skillnad från band som Sahara Hotnights vars musik blir popigare och riskerar därmed bli slätstruken, men än så länge klarar Sahara Hotnights den balansgången men vågskålen kan tippa över till kommersiell reklamrock, då kommer jag absolut sluta lyssna på det bandet.

Marit Bergman däremot går från klarhet till klarhet och låter musiken bli precis så bra, precis klarsynt och framförallt är det fin popmusik Marit Bergman odlar i sitt magiska trädgårdshus. Låt på låt växer sig starkare för varje spår som man plockar fram på skivan. Jag gillar henne som den fantastiska artist och varma människa man kan se på konserter eller på tv-framträdande. Just nu turnerar Marit Bergman runtomkring i Sverige med ett piano och spelar låtar från den nya skivan. Det bästa spåret är duetten med Frida Hyvönen, som är skön, varmblodig och framförallt popig låt. Marit Bergman gör det igen. Tack för det Marit!

Musik

Bob Dylan — Together Through Life

Booker T — Potato Hole

Chris Isaak — Mr. Lucky

Deportees — Under the Pavement — The Beach

Diana Jones — Better Times Will Come; Larkin Grimm — Parplar; Bonnie ”Prince” Billy — Beware & Bill Callahan — Sometimes I Wish We Were an Eagle

Doves — Kingdom of Rust

Dr. Indie lyssnar på fina grupper från förr och nu

Goffin & King: A Gerry Goffin & Carole King Song Collection 1961–1967

Grizzly Bear — Veckatimest

Hardcore Superstar — Beg for It; Nasty Idols — Boys Town & Crucified Barbara — Til Death Do Us Party

Henrik Johansson — Part

Ian Gillan — One Eye to Morocco

Jordi Savall — Jerusalem — La Ville De Deux Paix: La Paix Céleste Et La Paix Terrestre

Korta metalrecensioner III

Korta musikrecensioner XLIX

Lars Bygdén — Family Feelings

Mats Grönmark — Tape Hiss, Hit or Miss and Sometimes Even Bliss

Max Tundra — Parallax Error Beheads You; Tiga — Ciao; The Juan MacLean — The Future Will Come & Phoenix — Wolfgang Amadeus Phoenix

Melody Club — Goodbye to Romance

Merle Haggard — Down Every Road

Modern Caveman — Johnnywise

Moneybrother — Real Control & Marit Bergman — The Tear Collector

Neil Young — Fork in the Road

New Found Land — We All Die

NitroDive — Breaking the Silence & Bruket — Bruket

Pet Shop Boys — Yes; Gui Boratto — Take My Breath Away & Chromophobia

Prince — LOtUSFLOW3R

Rick Ross — Deeper than Rap & UGK — UGK 4 Life

Super Furry Animals — Dark Days & Light Years

The Amazing — The Amazing

The Detroit Cobras — The Original Recordings: Singles and Unreleased 1995–1997; Andre Williams & The New Orleans Hellhounds — Can You Deal with It? & Lady Dottie & The Diamonds — Lady Dottie & The Diamonds

The Von Bondies — Love Hate and Then There’s You

Wetton/Downes — Icon 3 & Robin Beck — Trouble or Nothing: 20th Anniversary Silver Edition

Yeah Yeah Yeahs — It’s Blitz!