Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan #6 2009

Avledare

Nick Lowe — rockens grå eminens

Nick Lowe.

Blaskans redaktör Dr. Indie vandrar i Nick Lowes musikaliska trädgård och betraktar och lyssnar på Nick Lowes musik. Dr. Indie tänker ge Blaskans läsare tips på de skivor som man bara måste ha med Nick Lowe.

Quiet Please: The New Best of Nick Lowe

Nick Lowe — Quiet Please: The New Best of Nick Lowe.En skiva som ger lyssnaren det bästa från Nick Lowes samtliga soloplattor och har bra kvalitet rakt igenom. Från ballader till rock som Blaskans hjälte har givit oss lyssnare och fans under flera år.

Jesus of Cool

Nick Lowe — Jesus of Cool.Nick Lowes debutskiva går inte komma ifrån därför att det är hans mästerverk med rock och cool punkig powerpop. Denna skiva har bra låtar som genomgående med hög kvalitet. En rockpärla som gavs ut på Demon medan singeln ”Heart Of The City” gavs ut på legendariska Stiff Records.

Labour of Lust

Nick Lowe — Labour of Lust.Garagerockaren Nick Lowe spelar klassisk Chuck Berry-rock precis på samma sätt Nick och Dave Edmunds gjorde tillsammans i gruppen Rockpile. Och det finns influenser på skivan av samma sorts pubrock som Nick Lowe spelade i Brinsley Schwarzs grupp under några år i början av 70-talet. Det är väldig bra platta som har två extra starka låtar. Som den Nick Lowe och Ian Gomm skrev tillsammans, pubrockakten ”Cruel To Be Kind” som jag fortfarande älskar att spela hemma hos mig. Den andra låten är en tolkning av vännen Mickey Jupps "Switchboard Susan" som är riktig underbar låt att dricka öl och dansa skallen av sig.

The Rose of England

Nick Lowe — The Rose of England.Nick Lowes rootsrockplatta med fina låtar av både John Hiatt och Elvis Costello blir aldrig fel. Bättre än så kan inte musik bli om man är på det humöret.

Dig My Mood

Nick Lowe — Dig My Mood.Pop, r&b och rock i en salig blandning. Ett moget och väl avvägd album som är sublim på ett sätt som visar hur sofistikerad Nick Lowe kan vara när han vill.

Här stänger vi Nick Lowebutiken.



Alan Jackson.Machocountryns främsta symbol Alan Jackson är på ingång i Sverige i augusti. Alan Jackson har countrymusikens bredaste cowboyhatt och jag gissar att han även har de bredaste cowboystövlarna. Nu får vi sjunga allsång till låten Don’t Rock the Jukebox.


Producentgeniet Phil Spector fick sin dom för mordet på skådespelerskan Lana Clarkson. Han fick mellan 19 år till livstid för mord för andra graden. Nu är det inte så konstigt då hans mentala hälsa har varit ifrågasatt förut. Det är bara läsa vad The Ramones beskrev om pistolhot och våldsamhet när han producerade deras skiva. Han har även producerad Leonard Cohen och John Lennon.

På 60-talet skapade han begreppet Wall of sound – vilket innebar att Phil Spector plockade in stora orkestrar för att få ett massivt ljudomfång som skulle få musiken att låta mäktigare och bli en mur av musik. Men nu är sagan om Phil Spector över för alltid. Ett geniets uppgång och fall.


Elvis Costello.Årets bästa tv-program är Elvis Costellos intelligenta underhållande show. Det är ett enkelt koncept där han bjuder in gäster för att tala om musik. Elvis Costello har fina medmusikanter i programmet – alltifrån Allen Toussaint till Elvis Presleys gamla gitarrist James Burton, Det här programmet får inte missas. Den går varje lördag klockan 20:00-20:50.


Keith Richards.The Rolling Stones hela diskografi ges ut i nyutgåvor men helt utan extramaterial enligt recensionerna. Vilket är underligt i dessa dagar, att man struntar i extramaterial som borde locka många presumtiva köpare. Fast nu kan du läsa den utsökta författaren Victor Bockris biografi över Stonesmedlemmen Keith Richards. Boken finns nu ute i pocketform. Den är läsvärd och humoristisk. Sommarens bästa läsning om ni frågar mig. Victor Bockris tillhörde kretsen kring Andy Warhol och jobbade på det lika berömda Factory. Jag har läst hans tidigare böcker om Lou Reed, Patti Smith, Blondie, Andy Warhol eller Williams S Burroughs. Läs den här boken över Keith Richards liv och musik plus lyssna på Stonesplattor samtidigt.


Simon Singh.Den utsökte vetenskapsjournalisten Simon Singh har skrivit flera böcker om ”Fermats gåta” eller om universums födelse. Nu har han blivit stämd av engelska kiropraktikföreningen för sin kritik av deras metoder när det gäller bota vissa barns sjukdomar. Han menar att det inte finns några hållbara bevis för att denna metod fungerar realiteten. Detta ogillades av alternativa medicinerare inom branchen. Simon Singh och läkaren och före detta alternativaren Edzard Ernst har skrivit en gemensam bok som finn som översatt på svenska ”Salvevick och kvacksalveri” med en underrubrik ”Alternativmedicinen under luppen” (Leopard Förlag) Den har ett bra förord av svenska forskare. Den boken är ett rött skynke för kvacksalvare. Det går igenom och undersöker vilka alternativa mediciner som fungerar eller vilka som är direkt olämpliga använda sig av på människor. Den boken bör ni införskaffa. Dessutom skulle Simon Singh förlora i domstolen blir konsekvensen att det inte blir direkt lämpligt att forska i sådant som många tjänar pengar på, när det gäller andra människors åkommor. Pressen blir försiktigare i att publicera obekväma artiklar i rädsla att bli stämda av olika kvacksalvare. Bekämpa det vansinnet.


David Eddings.Fantasyförfattaren David Eddings är död. Han föddes i USA 1931 och avled 2 juni. Själv läste jag de flesta av hans böcker som kommit ut på svenska marknaden. Min favoritberättelse är nog ”Sagan om Belgarion” En episk och magisk romanserie. Läs honom och njut av äventyr i världar bortom oss själva.


Ett av Sveriges mest begåvade och intressanta indieband som Dr. Indie ser som vårt avlånga lands svar på The Strokes; är Frantic Sunday. Vi på Blaskan gillar bandet i fråga — Frantic Sunday på MySpace Music


Annabel Lamb — The Flame.På 80-talet talade alla om Kim Wilde medan världen glömde bort underbara Annabel Lamb. Sångerskan som spelade in flera av 80-talets bästa underground/indiehits — ANNABEL LAMB OFFICIAL WEBSITE


Eu-valet 2009

Nu äntligen kanske Sverige kan sluta upp med att behandla EU som en restpost inom inrikespolitiken. Det var därför välförtjänt att M och S förlorade stort därför att de förde en löjlig inrikesdebatt istället för att diskutera europeiska politiska ödesfrågor. Det var till exempel därför Piratpartiet gick framåt därför att S och M missade från första stund frågorna om vad Internet och frihetskränkande usla förslag betyder för de unga livsstilarna till exempel. Låt oss granska lite snabbt partiernas olika sätt att se på Europa.

De två partier som vann valet var de partier som tydligast tog ställning för EU istället för larvade sig och tävlade i EU- skepticism – Folkpartiet har alltid var tydliga i sina ställningstaganden för NATO eller EU. De sade vi vill vara med i EU. De vann på säkerhet. Miljöpartiet slutade upp med att leka vi är emot EU och vann därigenom. Bra gjort.

Vänsterpartiet har sina rötter i massmördasrideologin Lenins mossiga ryska kommunistparti lanserade till världen. Vänsterpartiet har varit vilsen ideologiskt sedan kommunismen äntligen dog ut. Plötsligt fanns deras fränder inte kvar på makten. Men man var tvungen att angripa EU eller NATO för imperialism eller något annat dumt. Deras motstånd bottnar bara i att partiet inte kan vara något annat än emot västvärlden. Det ligger i partiets alltmera ruttnande gener. Vad man vill ha istället vet man inte. De förlorade stort i EU-valet. Deras representant är ungefär lika modern som grå gammal mossa. Nu önskar jag att Lars Ohly kör partiet i botten. Så att han och kommunisterna försvinner från partiet. Så att man kan modernisera partiet till något annat. Centerpartiet med sina bondekonservativa och smått bruna rötter går från nej-till –Eu till ett njae. Var tydlig istället för tveksam.

Moderaterna förlorade stort därför att man skickar en föredetting och gammal nyliberal som knappt vet vad som rör sig ute i landet bland unga människor. Dumt val. Men partiet vacklar nu mellan EU-kritik och ja till EU. Oklart och otydlig synsätt som bestraffar sig till slut. Socialdemokraterna är så korkade att man satsar på EU-kritik istället för ja till EU och gör något bra där. Marita Ulvskog är duktig men jag hoppas att hennes EU-kritiska inställning och vi borde gå ur EU försvinner med åren.

KD är för EU men deras moralism gör partiet till ett eländigt val. Nej tack för deras insatser.

Till höger om höger finner vi två partier, Nationaldemokraterna och Sverigedemokraterna som inte är några normala partier. De har sina rötter i nazism, fascism, antisemitism och numera såkallade invandringskritik. Dagens Nyheter gick i en verklig klassisk bra artikel genom Sverigedemokraternas nazistiska konstsyn. Vilket visar att deras värdekonservatism knappast har något med en moderatisk värdekonservatism av idag. Deras uppdelning av ras, kultur och nationalism är bara bedrövlig militant människoförakt. Deras EU-motstånd luktar gammal möglig rasism.

Sedan har vi de olika nazistiska sekterna som väljer ideologisk-biologisk rasism, militarism, människohat. krig, våld och hat. Deras förlorarideologi är inget att bry sig om. Därför att de handlar om kriminella organisationer som är tänkbara terrorister. SÄPO får hålla koll på dessa livsfarliga våldsanhängare. Deras motstånd mot EU bottnar i de drömmer om nazistiska samhällen som styr sig själva i egna diktaturer.

Till vänster öm vänster finner vi blandningar av Kommunistiska partiet och Rolf Hagels löjliga sekter som mest är emot EU för att det liksom ingår i kommunismens synsätt. Efter deras hjältar är politiska mördare, diktatorer och livsfarliga för övriga mänskligheten. För dessa partier är EU imperialism och närbesläktat med USA. Men tack vare att ingen bryr sig om deras politik får de ingen makt.

Vi har till slut avgrundsvänster med rötter i anarkism och syndikalism – de delar faktiskt samma idol med vissa fascister, Nämligen George Sorels idéer generalstrejk och kamp mot kapitalet.

Dessa inriktningar finns väl företrätta i rånluvevänsters gatuterrorism. De har genom AFA blivit Sveriges första vänsterfascister med mord i blicken bekämpar vad de bestämmer är fiender till deras ideologi. Deras motstånd bygger på en utopisk internationalism som inte existerar i sinnesverkligheten. Deras sabotage mot borgliga demokratiska partier är givetvis odemokratiska metoder att bekämpa EU med. Men svenska folket och arbetarklassen struntar fullständigt i AFA och ser dessa som kriminella huliganer, vilket de är naturligtvis.

Man kan säga att partier som var för EU vann gentemot bakåtsträvande konservativa krafter med politisk fantasilöshet som enda mål i Europa. Heja EU!


En god vän till mig är god vän till svenska gruppen Hell On Wheels som jag fick träffa för lite mera än ett år sedan, på en pub där de Hell On Wheels var kvällens dj. Jag passade på att fråga mellan skivorna de spelade, om vi får höra något nytt någon gång med dem. Vi kanske skall spela snart igen. Nu är det flera år sedan trion gav ut något nytt. Men tre nya låtar spelades i juni vid butiken Nudie nyligen i Stockholm. Du kan höra dem live här, på denna sajt — Nudie Jeans Co.

Mr. Snaggus | Dr. Indie | Dr. Rock | Dr. Da Capo
Susanna Varis


Blaskan beräknas utkomma den första måndagen i månaden.
Skicka era artiklar senast lördagen veckan innan, tack!
Bidragen adresseras lämpligen till Redaktionen

Musik

Advance Patrol — El Futuro & Just-1 — Blinded by the Truth

Anna Järvinen — Man var bland molnen

Brett Anderson — Wilderness & Jarvis Cocker — Further Complications

Dinosaur Jr. — Farm

Dr. Indie lyssnar in sig på några album av stonerrockbandet Fu Manchu

Elvis Costello — Secret, Profane & Sugarcane

Esbjörn Hazelius — Blunda och du skall få se

Green Day — 21st Century Breakdown

Heaven and Hell — The Devil You Know (Dr. Rock)

Herman Frank — Loyal to None

Hot Leg — Red Light Fever

Iggy Pop — Préliminaires

Jason Lytle — Yours Truly, The Commuter

Justin Townes Earle — Midnight at the Movies

Korta metalrecensioner IV

Korta musikrecensioner L

Little Boots — Hands

Madness — The Liberty of Norton Folgate (Dr. Indie)

Manic Street Preachers — Journal for Plague Lovers

Marilyn Manson — The High End of Low (Dr. Indie)

Marilyn Manson — The High End of Low (Miss Vampyria)

Pink Mountaintops — Outside Love

Roll Your Moneymaker: Early Black Rock ’n’ Roll 1948–1958 & The Leiber & Stoller Story — Volym One: Hard Times, The Los Angeles Years 1951–1956

Sonic Youth — The Eternal & Steve Chick — The Psychic Sonic Youth Story Confusion

Southern Soul Showcase: Cryin’ in the Streets

Steve Earle — Townes

The Horrors — Primary Colours

The Oh La Las — Songs from the Third Floor

The Small Faces — The Essential Collection & Moby Grape — The Place and the Time

Tore Berger — I huset långt på landet

Wilco — Wilco (The Album)