Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Ny svensk indiepop

Boris & The Jeltsins — Låt det blöda

Bye Bye Bicycle — Compass

Boris & The Jeltsins.Man skal icke underskatta fem unga arga män från medelklassen som vill vara mera än bara medelklassmänniskor som gör allt det där ett samhälle alltid skall göra. Utan det är som om vi får ett gäng med indiepunkare som blir lite av en mix av Florence Valentine, Ebba Grön och Moneybrother, fast lite bittrare i ironisk mening. Så detta band ger ut sin första fullängdsskiva som landar på mitt golv i min hall, i ett kuvert. Eftersom jag befinner mig hemma hela dagen så känns rätt så skönt att slappa till en underbara liten halv om politisk platta, dock talar vi ej här om partipolitik i egentlig mening. Jag vill snarare betona Boris & The Jeltsins små bitterljuva livssyn. Men så måste det lika lite humor om man döper bandet till Rysslands första fyllesjuka demokratiska president, Boris Jeltsin. Hela plattan visar upp ilska och ilska i kvadrat. Det är lite indiepunk och popiga arrangemang som låter musiken flöda utan att förlora sin känsla för kvaliteter. En intressant debut som gjorde Dr. Indie knäsvag efter ha nickat skallen av tillräckligt länge för att till slut förstå att det finns en politisk rock som faktiskt tar ställning för rättvisa – men som inte slår in redan öppna dörrar och ägnar sig åt att skriva mig på näsan med tråkiga plakattexter utan har stil och klass. Boris & The Jeltsin är en klar överraskning för mig.

Bye Bye Bicycle.Bye Bye Bicycle är annat nytt band som släpper ett album med lite mera varierad pop som letar sig fram i många olika skrymslen inom mig. Sådant premierar jag gärna eftersom pop med känsla som gärna få ta stegen bort från indiemallen, så som många band stundtals alltför väl väljer att fångas in i. Här är det snarare friska tag som musikaliskt bär fram ett lager på lagertänkande. Varje takt för fram fina melodislingor som i sin tur genererar bra arrangemang till flertalet välkomponerade sånger. Här handlar det om ett band som känns livskraftig och spelar glädjefull indiepop. Jag gillar deras nya skiva – den är förförisk i tonlägena och har en passande inramning i sina konstruktioner. Det händer hela tiden saker med musiken och skivan kan sägas tillföra höstens mest kolorerade månad, september skönare och behagligare tillvaro. Sådant borde varje band kunan göra. En platta som får lyssnaren att må så pass bra som möjligt. Denna platta gör det i alla fall.

Musik

Arctic Monkeys — Humbug

Blur — Midlife: A Beginner’s Guide to Blur

Boris & The Jeltsins — Låt det blöda & Bye Bye Bicycle — Compass

Chickenfoot — Chickenfoot

Death — For the Whole World to See

Ecovillage — Phoenix Asteroid

Ebba Forsberg — Ta min vals: Ebba Forsberg sjunger Leonard Cohen

Gossip — Music for Men

Hardcore Superstar — Beg for It

Jane’s Addiction — A Cabinet of Curiosities

King Creosote — Flick the Vs & Great Lake Swimmers — Lost Channels

Korta musikrecensioner LII

Kreator — Hordes of Chaos

Marie Bergman — Det liv du får

New York Dolls — ’Cause I Sez So

Passion Pit — Manners & Theoretical Girl — Divided

Pretty Whores — Teens of USA

Rancid — Let the Dominoes Fall

Ray Smith — Rockin’ Little Angel: The Sun Years, Plus

Sky Saxon och hans band The Seeds

Son Volt — American Central Dust & The Jayhawks — Music from the North Country: The Jayhawks Anthology & Hollywood Town Hall

Stratovarius — Polaris

The Bats — The Guilty Office

Två gånger Tom Malmquist: Smoke & Dial (Art by Accident) & Fadersmjölken

Träd, Gräs och Stenar — Hemlösa katter

Trick or Treat — Tin Soldiers

Tyr — By the Light of the Northern Star

Whitney Houston — I Look to You

Victor Olaiya — Victor Olaiya’s All Stars Soul International & Captain Yaba — Yaba Funk Roots