Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Musik

John Lindberg Trio (JLT) — Brand New Philosophy
B.B.B.

Enviken

Raggarbilar, Ettan och Gretsch

Gruppen JLT (John Lindberg Trio) är något så ovanligt som en svensk rockabilly-grupp. Deras nya skiva Brand New Philosophy har lyckats hitta ut på den svenska marknaden genom det lilla bolaget Enviken som specialiserat sig på musikstilen. En annars äktamerikansk musikstil har därmed fått en grogrund även på den här sidan pölen. Förstärkta med hemorten Järbos samlade armada av raggarbilar, en paj ettan under läppen och en förkärlek för halvakustiska Gretsch-gitarrer har John Lindberg Trio stakat ut vägen mot världskaos under rockens beskyddande vingar. Det är inte utan att man låter sig imponeras här och där eftersom det är en rockabilly-platta med både en och annan mersmak.

Den där Gretsch-gitarren med sitt varma fylliga sound är det första rättet. All bra rockabilly spelas på en eftersom den ger det där distinkta fylliga ljudet som liksom bara tillhör rockabilly som musikstil. John Lindberg som trakterar denna gitarr är inget undantag. På omslagets baksida stoltserar en med rätta stolt John Lindberg med sin Gretsch och fick jag råda skulle han inte ens tänka sådana blasfemiska tankar som Gibson Les Paul, inte till denna låtstilen i varje fall. Genom hela skivan präglas soundet av denna Gretsch och där inhystar gruppen en rejäl dos poäng för vilket sound de fått till. I samband med det måste man ju också nämna hur John Lindberg spelar. Här öser han ut picks och feta ackord som dessutom omfamnar både country och rock som tradition. Det är med andra ord en fröjd för örat då många grupper glömt bort det där med rötterna i countryn men här översköljs man av den, bravo det där är inte alls dumt. Feta breda countryackord och i nästa ögonblick eller låt övergår de till att ösa stygga rockrökare över lyssnaren. På den här fronten är den här skivan en ren fröjd att höra. Ta en låt som “Worried Man” som tar oss genom hela registret och att höra det gitarrspelet som dukas upp på hela skivan är en munsbit som smakar mumma hela vägen. Jag skulle till och med kunna påstå att det är ett av de bästa gitarrsound jag hört inom genren. Ståbas och virvelkagge är också tradition inom genren och också dessa återfinns naturligtvis i gruppen, skam hade det varit annars. Virvelkaggarna får ta emot mycket smisk och basen lunkar på så där snärtigt som bara en ståbas kan. Det dunkar, det lunkar och det är fullt ös hela vägen vilket känns tryggt då rock ju är en musikstil som på det hela taget mår bäst så vildsint som möjligt.

Countryn har jag redan nämt men den tål att nämna igen eftersom det finns så många inom genren som glömt den kopplingen men alltså inte här och det blir därmed det andra rättet. I en låt som “Drunksters” blir det som tydligast. Låten börjar med ett countrykomp av klassiskt snitt. Det är nästan så man har lust att dra på sig cowbojsarbootsen och stetsonhatten och börja dansa squaredance så klassiskt är det, men det är bra missuppfatta mig inte på den punkten. Efter en vers och en refräng brakar låten plötsligt ut i tvättäkta oförädlad rockabilly som svänger så j-a pardonlöst att det hotar att spränga min förstärkare. Den skulle i så fall dött mycket lycklig, för en värdigare död kan man leta efter rätt länge. Också här är det nästan full pott.

En rockabilly-platta med en del överraskningar och som ger mersmak mest på grund av att den är trogen sina rötter i musken. Bandet och soundet förstärker detta genom att spela på en hel del av de strängar som man kan förvänta sig från ett rockabilly band plus lite till när countryinfluenserna dammas av. Det är ljuvligt att höra låtar som “Drunksters” till exempel då det är väldigt befriande att konstatera att någon fortfarande kommer ihåg att i rockabillyns barndom var kopplingen mellan country och denna ganska uppenbar. En del av låtarna på den här plattan är av samma skäl sensationellt bra och väldigt lättlyssnade eftersom de ger så många sidor av samma mynt. JLT återuppfinner därför musiken på några punkter, och följer dess mer traditionsbundna linje på andra med ett gott resultat. Är du fan av rockabilly finns inte mycket att bråka om JLT är väl värda sina 200 pix, är du nybörjare men nyfiken är det likadant. Ett bättre köp inom genren hittar du inte just nu, inte inom den svenska grenen i varje fall. Som sagt, med raggarbilar, en paj ettan under överläppen och en Gretsch kan man slå världen med häpnad. Dags med andra ord att uppmärksamma JLT i de lite större sammanhangen.

Dr. Da Capo

Musik

AK von Malmborg — Vår tids rädsla för AK von Malmborg

Blända — Minnesmissbruk

Broder Daniel — No Time for Us 1988–2004 & Army of Dreamers

Buddy & Julie Miller — Written in Chalk

Dead Weather — Horehound

Delbert McClinton — Acquired Taste

Dizzee Rascals — Tongue N Cheek

Drive-By Truckers — The Fine Print: A Collection of Oddities and Rarities 2003–2008

Echo & The Bunnymen — The Fountain

Elin Ruth Sigvardsson — Cookatoo Friends & Rebekka Karijod — The Noble Art of Letting Go

Fibes, Oh Fibes! — 1987

Health — Get Color & Every Time I Die — New Junk Aesthetic

Ian Hunter — Man Overboard & Mott the Hoople — Original Abum Classics & Roll Away the Stone: The Best of Mott the Hoople

Janne Bark — Bara en man

Jay-Z — The Blueprint 3

Jet — Shaka Rock

John Fogerty — The Blue Ridge Rangers & The Blue Ridge Rangers Rides Again (Dr. Indie)

John Fogerty — The Blue Ridge Rangers Rides Again (Dr. Rock)

John Lindberg Trio (JLT) — Brand New Philosophy

Julian Plenti — Julian Plenti Is Skyscraper

Killer Clan of F.U.N. — Killer Clan of F.U.N.

Korta musikrecensioner LIII

Levon Helm — Electric Dirt

Lightning Bolt — Earthly Delights & Fuck Buttons — Tarot Sport

Lou Barlow — Goodnight Unknown

Megadeth — Endgame

Midaircondo — Curtain Call; Fabrizio Caccaimali — Kobolt Trees & Bubble Shield — My Raspberry Nights

Moderat Likvidation — Mammutation

Monsters of Folk — Monsters of Folk & Pete Yorn & Scarlett Johansson — Break Up

Dr. Indies notering om legendariska Motowns 50-års jubileum

Municipal Waste — Massive Aggressive; August Burns Red — Constellations; Caliban — Say Hello to Tragedy; Tenet — Sovereign & Job for a Cowboy — Ruination

Patterson Hood — Murdering Oscar

Pearl Jam — Backspacer

Porcupine Tree — The Incident & Lacuna Coil — Manifesto

Prefab Sprout — Let’s Change the World with Mu; David Sylvian — Manafon & The Flaming Lips — Embryonic

Progressiv rock från skivbolaget Record Heaven/Transsubstans Records

Riltons Vänner — Japanmix

Robbie Williams — Reality Killed the Videostar

Roger Rönning — Ingen kvinna ingen man

Simian Mobile Disco — Temporary Pleasure; Atlas Sound — Logos & Yacht — See Mystery Lights

Stella Rocket — To the Birds

Sunstorm — House of Dreams

The Big Pink — A Brief History of Love

The Black Crowes — Before the Frost/Until the Freeze

The Confusions — A Permanent Marker & Oholics — Disgraceland

The Donnas — Greatest Hits Volume 16

The Hidden Camera — Origin: Orphan

The West of Eden — Travelogue

Theodor Jensen — Tough Love

This Vision — This Vision

Twaang — The Third Dimension & Dark Angel

UFO — The Visitor

Vader — Necropolis; Behemoth — Evangelion & Yob — The Great Cessation

Vitalic — Flashmob; Maps — Turning the Mind & Bad Lieutenant — Never Cry Another Tear

Vivian Girls — Everything Goes Wrong

Yo La Tengo — Popular Songs