Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Alstrerande Whilde plagierar kritiker

Titel Biff off

Författare Stefan Whilde

Förlag h;ström — Kex & Kultur

Så regnsjukt constigt med Stefan Whildes senaste bok, hans romanpersona har tidigare recenserat min ena bok i tiden, många herrans år sedan när Tidningen Kulturens chefredaktör Guido Zeccola fanns på Trädstockholms fria tidning och brottades med en inbiten småaktig språkörsdöd korrekturläserska varje gång de [han] skulle publicera mig undertecknad som en tid var ledande kritiker på tidningen innan h;ström blev det, och när ännu h;ström själv var knappt ett förlag med ingen anställd och jag fick ändå då och då svar på mina många e-mails till källarförlaget ifråga, och när h;ström t.&.med ringde mitt på natten när han redigerade ”konservöppnare bok” (och som de nu vägrar sälja, verkligen höjden), ingen sådan där Adam h;ström och Patrik h;ström fanns heller då av hålligång, när jag var den nästan ende nulevande författaren hos honom , när icke den unga lovande författaren Whilde och icke ens poet Ulrika Nielsen allt knappt ingen annan heller fanns på h;ströms stall ännu alls, enär jag själv inte ännu visste ordet av en hel soppbokstrilogi, när poet Ehrlekrona ännu låg i vaggan och smygrökte redan, med så mycket os omkring sig att det dröjde över ett decennium innan vinden skingrat all rökelse och hon invaderade min lyxhjärna, när allt var väldigt så annorlunda, när ingen av oss ännu hade tröttnat på litteraturen och den sistnämnda älskade Professor Kalkyl, men han Whildes romanperson fanns då redan och han rpersonen recenserade mig på en brett oppslagen sida, vill minnas att helsida i denna Trädstockholms fria tidning, en tidning på alternativ, därtill med första fotot på mig undertecknad vid en lokallokus mot röd tegelvägg i mycket lakonisk oppsyn inte minst, och den där kritikern ansåg ”Konservöppnare bok är som frihetskämpen [förfalskaren] Papillon som kastade sig ner för hela Djävulsöns klack på en flotte landa av kokosnötter och Hammarén själv en litteraturens maestro i civil olydnad, en språkets anarkist, en grammatikens Pippi Långstrump”, sic, självfallet, huvudet på en spik, ändå som inte en jävel enda efter det förmått säga mig maestro och jag undertecknad gick i flera veckor och sjöng att jag är maestro nu, det bedarrade än, drakarna fick inte ens då ett spott ur sig till konservdränkt slutet, och nästan ingen har sagt något alls efter det någonsin närmast, af tystnadens dödstysta värld, det knäpptysta rikets tysttigna barn som, nästan av kusligt tyst nära nog, numera med blott makuleringshotsbrev frskt från Patrik h;ström till råga på allt, död på burklös mark, men den där romanpersonen har gjort en massa däremot för sin del, en motströmsånga, skrivit öhmånga romaner flitig, duktig nästan för många, vete fåglarna hur mycket läst han är, och han gnäller på ett ognälligt sätt, bara sämre recensioner dock åstadkommit för varje min bok nog, och han fått kärlekssmällar och jag fick en kärleksknockout med tiden, etchändelsers man han romanpersonen, fullmatat i boken med om till lust och måttlig leda. Hur skall jag hålla mig kritiskt objektivt till en romanperson som recenserat min egen bok? Och därtill fortsatt det under falskt namn med övriga, men fortsätt alltjämt för det! Romanhuvudpersonen hos Whilde är en dekisförfattare, varken sympatisk eller osympatisk, sin egen livsrisk bärande och en som knegar som mindre pennbrännande kritiker, och gafflar en massa halvskit, men nog så överlägset som han romanpersonligheten icke desto mindre skrev den mest personligt medryckande recensionen jag någonsin bara fått, så det, av alla recensioner en i Trädstockholms fina tidning, så här visste han säga i nämnda blaska då för skitlängesedan att ”vi var två pojkar och två flickor som lockades av punkrocken, bort från vägrenen och de vilda hallonen och in på Gul & Blå för att stjäla bort t-shirts och sedan iväg med tåget [bussen] till Lund där The Clash spelade en kväll i november för tre hundra [trehundra] år sedan [sen]” och i boken Biff off har samma romanpersonen herr Skriv Rumpa utfall i enlighett med ”Sen [Sedan] kom punken och jag snodde en [en och annan] t-shirt [t-tröjor] på Gul & Blå, klippte håret som Johnny Rotten och började ränna på conserter med några compisar. Vi såg The Clasch och Ramones i Lund”. Visst, nog är det allt samma person utom varje jävla tvekan det. Nå vad finns då ändå att säga om herr Whildes bok, frånsett det urconstiga grepp han arbetar efter. Hans cykelscen i boken är rent otroligt orealistisk för en som oppges vara i den icke bra kondition som romanpersonen sägs befinna sig om, icke självopplevd svär jag på att detta, eller alternativt extradåligt skriven. Whilde håller för långa utläggningar när listar musik och vad annat han smått listar, nog musiksvammel i bok har jag undertecknad alltid ansett höra till en rena utfyllnadens mindre lyckade saker dess, säger den som inte säger annat, sådant debutanter t.ex. faller för helt åt skogen, och Whilde skriver om vaccinering, Whilde låter huvudpersonen vara så förbannat mycket Whilde och det är ju ändå inte Whilde förstås, varför det hela blir lite knäppt om något. Jag läser gärna Whilde men är Whilde litteratur? Är min kritiker litteratur. Jag vet inte, eller vet. Romanen övertygar inte så i alla avseenden och jag recenserar ogärna underhållningslitteratur, den är mycket lättare i språk än vad Whilde varit tidigare, filat ner av sina tidigare förwildningsivrighet och har ett bra flyt, ibland endast som undantagsvis förfaller till sina tidigare språkbredningar. Boken går bra att läsa, boken är underhållande, men är den mer alltså? Det finns &:så lite hatskrift över det hela, och annat personligt tilltal i boken. Det finns allt möjligt nog men inte mycket djup av något utom af ave romanpersonens anfäktelser. Romanpersonens munhugg med den yngre kvinnan fungerar till hälften. Får han då ändå ett verkligt fullgott personporträtt , men jag undertecknad är benägen att tro det verkligen, medgivas som. Tack för läsningen, och för mig.

Stefan Hammarén

Musik

AK von Malmborg — Vår tids rädsla för AK von Malmborg

Blända — Minnesmissbruk

Broder Daniel — No Time for Us 1988–2004 & Army of Dreamers

Buddy & Julie Miller — Written in Chalk

Dead Weather — Horehound

Delbert McClinton — Acquired Taste

Dizzee Rascals — Tongue N Cheek

Drive-By Truckers — The Fine Print: A Collection of Oddities and Rarities 2003–2008

Echo & The Bunnymen — The Fountain

Elin Ruth Sigvardsson — Cookatoo Friends & Rebekka Karijod — The Noble Art of Letting Go

Fibes, Oh Fibes! — 1987

Health — Get Color & Every Time I Die — New Junk Aesthetic

Ian Hunter — Man Overboard & Mott the Hoople — Original Abum Classics & Roll Away the Stone: The Best of Mott the Hoople

Janne Bark — Bara en man

Jay-Z — The Blueprint 3

Jet — Shaka Rock

John Fogerty — The Blue Ridge Rangers & The Blue Ridge Rangers Rides Again (Dr. Indie)

John Fogerty — The Blue Ridge Rangers Rides Again (Dr. Rock)

John Lindberg Trio (JLT) — Brand New Philosophy

Julian Plenti — Julian Plenti Is Skyscraper

Killer Clan of F.U.N. — Killer Clan of F.U.N.

Korta musikrecensioner LIII

Levon Helm — Electric Dirt

Lightning Bolt — Earthly Delights & Fuck Buttons — Tarot Sport

Lou Barlow — Goodnight Unknown

Megadeth — Endgame

Midaircondo — Curtain Call; Fabrizio Caccaimali — Kobolt Trees & Bubble Shield — My Raspberry Nights

Moderat Likvidation — Mammutation

Monsters of Folk — Monsters of Folk & Pete Yorn & Scarlett Johansson — Break Up

Dr. Indies notering om legendariska Motowns 50-års jubileum

Municipal Waste — Massive Aggressive; August Burns Red — Constellations; Caliban — Say Hello to Tragedy; Tenet — Sovereign & Job for a Cowboy — Ruination

Patterson Hood — Murdering Oscar

Pearl Jam — Backspacer

Porcupine Tree — The Incident & Lacuna Coil — Manifesto

Prefab Sprout — Let’s Change the World with Mu; David Sylvian — Manafon & The Flaming Lips — Embryonic

Progressiv rock från skivbolaget Record Heaven/Transsubstans Records

Riltons Vänner — Japanmix

Robbie Williams — Reality Killed the Videostar

Roger Rönning — Ingen kvinna ingen man

Simian Mobile Disco — Temporary Pleasure; Atlas Sound — Logos & Yacht — See Mystery Lights

Stella Rocket — To the Birds

Sunstorm — House of Dreams

The Big Pink — A Brief History of Love

The Black Crowes — Before the Frost/Until the Freeze

The Confusions — A Permanent Marker & Oholics — Disgraceland

The Donnas — Greatest Hits Volume 16

The Hidden Camera — Origin: Orphan

The West of Eden — Travelogue

Theodor Jensen — Tough Love

This Vision — This Vision

Twaang — The Third Dimension & Dark Angel

UFO — The Visitor

Vader — Necropolis; Behemoth — Evangelion & Yob — The Great Cessation

Vitalic — Flashmob; Maps — Turning the Mind & Bad Lieutenant — Never Cry Another Tear

Vivian Girls — Everything Goes Wrong

Yo La Tengo — Popular Songs