Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Debatt

Är SAAB:s haveri sossarnas haveri?

Så har det då hänt. Det som inte förvånar mig i varje fall nämligen att Königsegg visar sig vara den glada amatör som jag trodde att de var. Att de inte kunde spela i den här divisionen stod klart ganska snart efter budet på SAAB för amatörmässigheten lyste igenom där den taffliga hanteringen av de finansiella partnerna i affären framstod som mer än orutinerad. Redan på ett tidigt stadium hoppade en medbudgivare av, ett tecken som nu i efterhand nog borde tolkats som ett varningens. Att det sedan fortsatte att kärva och visas amatörmässighet visade sig snart leda fram till den sorti från planen som vi nu ser i det spruckna samarbetet mellan Königsegg och SAAB. I kläm sitter som vanligt de anställda och andra som indirekt berörs av en nedläggning som rycker allt närmre om inte en lösning kan hittas i sista sekunden. Med andra ord ett cyniskt spel med folks liv och inkomst som borde döma amatörerna i Königsegg group hårt i historiens kalla svala ljus. För tro inget annat än att dessa amatörer var annat än charlataner i buissnessuniform. Redan innan affärens tillblivelse kunde börja diskuteras var det oroligt i leden där alla pusselbitar och finansiärer var på plats. Efter det började delar av hela skapelsen att knorra och till slut drog sig själva huvudintressenten sig ur på grund av att man inte hade nerverna och uthålligheten som krävdes. Dumt och amatörmässgt kan tyckas och det var det.

Regeringen kan ju tyckas ha varit väldigt lättlurad i det otroligt fåniga och ovärdiga spel som försigkommit kring SAAB och Königsegg men faktum är att de måste undersöka varje möjlighet att lösa problemet SAAB med de få intressenter som nu funnits. Eftersom Königsegg var den enda konstellationen som anmält intresse så satte också deras arbete igång kring den tilltänkta affären. Men visst har de i vanlig svensk anda varit för naiva, för genomskinligt och amatöristiskt var som sagt Königseggs upplägg.

I det läget som SAAB har hamnat är det därför nu nödvändigt att de får arbetsro och utrymme att handla efter de alternativ som finns kvar och att fortsätta att i ostörd takt förhandla med ägaren GM om en lösning på den akuta krisen. Vad man med andra ord inte behöver är en massa uppståndelse och politiska inlägg av beskyddarkaraktär där det inre arbetet att reparera skadan i sig självt tar skada av felriktad omtanke och tokdumma uttalanden och viljeyttringar. Ändå är det just det som socialdemokratin just nu gör. Lägger sig i och saboterar ett ytterst delikat arbete som pågår på både näringsdepartement och i Detroit men också i Trollhättan.

Den kanonad av anklagelser som har haglat den senaste veckan om inkompetens och brist på intresse mot framför allt Maud Olofssons sida, gränsar till det ärekränkande. Men det är minst sagt mer än så, det är för SAABs del en rent kontraproduktiv taktik.

Om man sitter i Detroit och tittar på svensk politik, vad ska man tro? Att hela etablissemanget är enigt i sitt stöd? Att det ställer upp på de vilkor som ges för en eventuell affär? Att samma etablissemang kommer att samarbeta om strategin vem som än sitter vid makten? Svaret för gubbarna i Detroit är om man ska tro Tomas Eneroth sociademokratins närringslivstalesman nej. För det som han lyckats göra är inte bara att falskeligen anklaga regeringen för passivitet och inkompetens, utan att också skapa osäkerhet kring socialdemokratins intentioner vid en gud förbjude, valvinst nästa år. Därmed har de faktiskt skadat SAAB och de försök som nu måste göras för att skapa arbetsro och lösa den akuta krisen.

Fick jag råda någon någonting, skulle jag be Thomas Eneroth att köpa en biljett till Detroit och att han innan han reser dit beställer ett möte med den högsta ledningen. Väl där bör han förklara vad han menar och vad han står bakom och inte så att alla kort ligger på bordet. För påstår man att man månar om arbetarna på SAAB, är detta det minsta man är skyldig annars har man inte de goda intentionerna man påstår sig ha. Inte heller kan man påstå att man månar om arbetarna på SAAB, för det tycks vara det minsta socialdemokratin av idag bryr sig om. Nej, istället är det det snöda maktspel man spelar och eftersom man är i opposition kan man kosta på sig både en och trettio utspel som minst sagt andas populism. Att ta ansvar däremot som man så länge skrutit om, den eran tycks vara slut. Så kanske är det lite passande att konstatera att det som kan bli SAABs slut, är socialdemokratins definitiva slut.

Dr. Da Capo