Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Blaskan — Din tidning på webben!

NYTT

Vi har så sakteliga börjat med Blaskans blogg

Bloggen hittar du här - Blaskans blogg


Blaskan finns även på Facebook

Blaskan på Facebook

Musik

Historien om Journey

Här är en liten historia om ett av de största och bästa AOR banden eller FM-Rock som Dr. Indie kallar det; nämligen Journey.

När producenten Herbie Herbert lämnat Santana samlade han ihop några musiker från San Francisco — Ross Valory, Prarie Prince (The Tubes), George Tickner och ex-gitarristen från Santana, Neil Schon. Han försökte övertala keyboardisten och sångaren från Santana, Gregg Rolie, att ansluta till det nya bandet med det originella namnet The Golden Gate Rhythm Section, och han lyckades. En anhörig till Herbie föreslog namnet Journey. Efter att ha spelat på några spelningar så lämnade Prarie Prince bandet för att åter spela med The Tubes. Herbie hittade Aynsley Dunbar som spelat med Frank Zappa för att ta hans plats.

Det första albumet Journey kom 1975 och var mest instrumental musik med små sporadiska sånginlägg av Gregg Rolie. Innan det andra albumet släpptes så lämnade George Tickner bandet och ersattes aldrig.

När andra albumet Look into the Future (1976) och tredje albumet Next (1977) kom så hade de ändrat stil och lagt på mer sång. De saknade fortfarande en riktig hit.Journey — Infinity. De var på jakt efter en sångare och under tiden så hyrde man in Robert Fleishman. Men han kickades efter ett tag p.g.a. att personkemin inte stämde riktigt. Då lyssnade Herbie på ett demoband med en annan sångare nämligen Steve Perry och han blev deras nya sångare. Inför deras fjärde album Infinity (1978) så ändrades deras stil igen. Samt att de började ha den karaktäristiska skarabén på omslagen. Infinity blev deras genombrott, med låtar som Wheel in the Sky och Lights. Efter att Aynsley Dunbar hade fått lämnat bandet ersattes han av trum-roadien Steve Smith.

Journey — Departure.Framgången fortsatte med skivan Evolution (1979) och Departure (1980) och uppföljningen en dubbel live Captured (1980). Då beslöt sig Gregg Rolie att lämna bandet, han var less på allt turnerande och han hjälpte till att hitta en ersättare, nämligen Jonathan Cain.

Deras nästa album passade Cain in perfekt och hjälpte till att skriva låtar och återigen ändrade man sound. Plattan Escape (1981) blev en smash hit. Balladen Open Arms gjorde att skivan hamnade på första plats på försäljningslistorna. 1983 släpptes skivan Frontiers, också den blev en storsäljare. De tog en paus ett tag och gjorde lite solo projekt och när de skulle in i studion och spela in nästa skiva så stötte de på patrull, konflikter uppstod när Steve Perry beslöt sig för att han skulle producera det albumet. De fortsatte som ett tremannaband, och först två år senare kunde man slutföra jobbet på Raised on Radio (1986). Plattan sålde sämre än de två föregående och blev väl ingen större succé. Spänningar uppstod på deras PR-turné och efter deras sista föreställning den 1:a februari 1987 så splittrades gruppen och alla gick skilda vägar.

Sommaren 1995 träffades Neal Schon, Jonathan Cain, Ross Valory, Steve Smith och Steve Perry igen och Journey återförenades, och började jobba på ett kommande album 1996 släpptes Trial by Fire. Steve Perry skadades så att han inte kunde turnera mer. Ivriga som de var på att komma ut och turnera så hyrde man in en ny sångare Steve Augeri. Juni 2001 släpptes Arrival.

Jag kan rekommendera skivan Infinity där har du deras absolut bästa låtar Wheel in the Sky, Can Do m.fl. Eller deras samlingsalbum Essential Journey 2-CD 1978-96.

Andra musikkrönikor av Dr. Rock
Hjärnblod | Mountain | Budgie | Nektar | Uriah Heep | Blue Öyster Cult — The Story | Hawkwind — The Story | Pink Cream 69 — The Story So Far … | Nazareth | Deep Purple — The Story | Gamma Ray — historien så här långt | Historien om Steeleye Span

Om Dr. Rock |

Blaskan på MySpace


Blaskan


Senaste numret av Blaskan


Sök på Blaskan

Blaskan #5 2003

Gäst-
skribenter

Flugornas herre och Robinson Kruse (av Fredrik Runebert)


Calcismo i Milano (av Thommy Sjöberg)

Stefan Hammarén

Maran och gracehoppet


Stefan Hammarén — Konservöppnare Bok

Essäer

H.G. Wells romanvärld

Ben Elton

Kåserier

Charles Lamb

Trängselavgifter

Konst

Lennart Aschenbrenner på Waldermarsudde

Kultur

Klubb Mondo

Politik

Världens mörkaste tillstånd

USAs politiska orientering

En liten artikel om islam

Mer om Afghanistan

Svensk-Koreanska föreningen

Böcker

Korta bokanmälningar III

Musik

A Tribute to Ramones — We’re a Happy Family

Buddaboys — Lost Peoples Areas

Florence Valentin

GES

Historien om Journey

Musikkrönika — REO Speedwagon

Musiktidskriften Bang

Retro — Barclay James Harvest

Sonata Arctica — Winterheart’s Guild

The Neptunes

Filmer

På TV

TV-serier II

Mat & Dryck

Talisker 10-årig whisky