Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Konsertdvd

Mötley Crüe — Carnival of Sins: Live 2005 @@

Liveregi: Hamish Hamilton och inspelad av Jon Harris + mixad av Bob Rock

Mötley Crüe — Carnival of Sins: Live 2005.Detta är deras comebackturné efter hur många års bråk, knark och annat elände Mötley Crüe har råkat ut som band men det hindrade dem knappast från att återigen från att återbilda bandet och ge sig ut på sin största show någonsin. En sorts teatralisk cirkusshow med alla dess slagnummer. Problemet med att se den på dvd - att magin från 2005 års comebackturné aldrig blir helgjuten rakt igenom. Trots allt bra som sker på scenen och alla vackra kvinnor man kan beskåda blir det lite pinsamt också. Tommy Lees fåniga tuttkamera där han går omkring på scen eller bland publik för att filma skitsnygga brudar som mer eller gärna tar av sig tröjan för att visa brösten - det blir för mycket och det sänker konsertinblicken dessvärre rejält. Utan jag hoppas man slipper sådana pinsamheter i framtiden. Mötley Crüe.Extramaterialet med dokumentären om själva iscensättningen av konserten är väl okej men lite blek och fånig på sitt sätt. Filmen visar att bandet har förlorat sin hedonistiska partyilska från den tid som var för 25 år sedan. Men Tommy Lee ser fortfarande ut som rockens coolaste trummis. Mick Mars påminner om en mix av Alice Cooper och Slash med sitt svarta hår och hatt. Medan Vince Neil däremot har förvandlats till en vanlig lönnfet medelålders kille som mest ser ut att titta på sport och käka pizza hela dagen långt - fjärran från att vara sångare i ett av världens största band och kanske bästa överlevande band från 80-talets era av glammetal. Rockstjärnemyten har bleknat totalt. Fast ändå kan man lugnt säga att bandet låter bra och är riktigt bra på skiva de senaste åren. Konserten är en verklig show vilket jag kan hålla med om. Att se den på plats är något helt annat än att bara se den på dvd. Men det känns inte helt okej ändå på något sätt hos mig. En ordinär och lite tråkig dvd med alldeles för ointressant extramaterial. Fast jag ser framåt mot att se Mötley Crüe i sommar.

Musik

Angie Stone — Unexpected

Annie — Don’t Stop

Babian — Hälften dör av fetma

Big Jeff Bess — Tennessee Home Brew

Björn Skifs — Da capo

Black Rebel Motorcycle Club — Beat the Devil’s Tattoo

Bruket — En annan klass

Dark Tranquillity — We Are the Void

Efterklang — Magic Chairs

Fear Factory — Mechanize

First Aid Kit — The Big Black & the Blue

Freedom Call — Legend of the Shadowking

Gamma Ray — To the Metal

Hästpojken — Från där jag ropar & Moto Boy — Lost in the Call

John Hiatt — The Open Road

Joni Mitchell, James Taylor & Phil Ochs — Amchitka: The 1970 Concert That Launched Greenpeace & Joanna Newsom — Have One on Me

Joseph Foster — Graphic as a Star

Josh Rouse — El Turista

Korta musikrecensioner LV

Laura Veirs — July Flame

Massive Attack — Heligoland & Hot Chip — One Life Stand

Midlake — The Courage of Others

Neil Young — Dreamin’ Man Live 92

Owen Pallett — Heartland & Four Tet — There Is Love in You

Overkill — Ironbound & Rage — Strings to a Web

Peter Gabriel — Scratch My Back

Raggare: Rockballaderna som smälte Sverige

Royal Republic — We Are Royal (Dr. Da Capo)

Sade — Soldier of Love

Shout Out Louds — Work

The Graviators — The Graviators

Vivian Girls — Everything Goes Wrong