Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Musikintervju

Tomas Andersson Wij

Blaskan fascineras och njuter av Tomas Andersson Wijs värld av konst och musik. Blaskans chefredaktör blev nyfiken på den nya skivan och skickade en del frågor till den Tomas Andersson Wij


Fråga
Inom litteraturen är det vanligt att många efterfrågar var den samtida betraktelsen av vår nutid befinner sig? Man menar att kriminallitteraturen är bäst på att berätta om vår samtid. Jag tycker att även musiken från Ulf Lundell via Lars Winnerbäck varit bra på det. Men ingen har som du skapat så vackra stämningsbilder av vårt Sverige och samhälle som du gjort på flera underbara album. jag kan inte låta bli förundras över hur du som artist träffar så rätt med poetiska betraktelser! Hur gör du egentligen för att uppnå så många samtida låtar av vårt avlånga land och dess innevånare?
Svar
Ah, smickrare där! Det är möjligt att kriminallitteraturen är bra på att skildra sin tid, om man med samtidsskildring menar refererarande till politiska och massmediala skeenden, sexhärvor och spektakulära förortsmord. Själv är jag rätt ointresserad av det där. Jag tycker att poeten Bruno K. Öijer är en mycket intressantare samtidsskildrare än Liza Marklund. Medan Marklunds flöte ligger och skvalpar på ytan är Öijer nere med oljeriggen och borrar. Han avslöjar blinda fläckar, sånt vi förtränger och väjer med blicken för. Det är vad jag tycker en samtidsskildrare ska göra - inte bara refererera till det uppenbara utan försöka fånga det som ligger utanför synfältet. Det är den skolan som jag går i.
Fråga
Stundtals låter du som en poet som använder sig musik och lyrik istället för att skriva böcker. Liv och död samsas liksom kärlekn på dina alster. Jag vill så gärna veta vad som rör sig kring texter och sånger som du skapar?
Svar
Jag skriver om mitt liv eftersom det är vad jag känner till. Och jag skriver om vänner, ovänner, miljöer jag vistats i. Jag är intresserad av hur människor hanterar sina besvikelser, hur de lyckas leva med andra, hur de får sina liv att kännas meningsfulla... såna frågor. Du säger att jag skriver om liv och död och det gör jag ju verkligen, särskilt på den nya skivan. Och inget märkvärdigt med det, det gör alla artister som jag bryr mig om. Jag är intresserad av de eviga frågorna, mycket mer än jag är intresserad av "samtiden". Jag tycker samtiden är rätt överskattad faktiskt.
Fråga
På din nya skiva så har du Tobias Fröberg som producent och gjorde små dokumentärer kring skivan - vad det viktigt att visa hur du arbetade fram skivan och vilka processer som ligger bakom nya albumet?
Svar
Nja, viktigt vet jag inte om det var, men kul. Man får ju verkligen se hur vissa låtar, som Det ligger i luften och Jag hör dig dåligt, blir till. Det man ser och hör där är det som hamnade på skiva. Att lägga ut femminuters klipp några månader innan plattan kom kändes som den optimala marknadsföringen. Jag behövde inte säga ett ord om plattan och ändå sägs jättemycket.
Fråga
Vad kom först när du börjar arbeta fram idéerna till nya plattan - texten eller själva musiken, vad är grunden till nya albumet?
Svar
Grunden var att jag kände mig rätt trött på mig själv. Jag längtade efter ett nytt musikaliskt sammanhang och ett nytt sound. Jag hade en idé om vem som skulle producera men den personen var utomlands och jag ville inte fråga förrän han kommit hem. Under tiden lirade jag lite nytt för Tobias, som var en rätt ny bekamtskap då, och han frågade om han fick spela in låtarna, mest på skoj. Det var så jag insåg att han skulle producera. Han dissade flera av de grejer som jag var mest nöjd med. Men han hade bra argument. Han tyckte inte att det räckte att låten var bra, han ville att den skulle vara ny i sin sort, inte bara en fortsättning på något jag redan gjort. Han gjorde mig medveten om mina upprepningar och fick mig att börja skriva nya låtar, jag skrev som bara fan. De flesta producenter är alldeles för snälla. Om samtiden är överskattad ska vi inte tala om hur överskattat det är att vara snäll.
Fråga
Titeln Spår är intressant, vad förde fram den titeln och bygger den på något speciellt i ditt liv?
Svar
Den handlar om nya spår, och om spår som sköljs bort. Förra året dog två vänner samtidigt som jag fick mitt första barn. Man kan väl säga att skivan blivit till i den krocken.
Fråga
När du skriver låtar, så var går gränsen mellan det självupplevda och det fiktiva inom dina texter?
Svar
Jag kan inte säga att den frågan intresserar mig. Jag tänker inte så. Mina sånger skulle inte hålla för en faktagranskning men allt jag skriver är sant på nåt plan, allt är självupplevt på nåt plan.
Fråga
Varje platta är unik och har sitt eget signum, men ändå går det någon sorts led linje i din musik? har jag fel att du återkommer till vissa teman på dina skivor?
Svar
Utmaningen för varje artist som håller på längre än tio år är hur man ska utvecklas och samtidigt vara trogen sin natur. Att ha ett tonspråk och en sorts tematik är ju något bra. Ändå måste man skaka av sig dammet och gå vidare med jämna mellanrum. Jag kan konstatera att jag skrivit mycket om hur det förflutna fortsätter att påverka en. Och det var en av de saker som Tobias Fröberg tog upp - han ville göra en skiva som var här och nu, både tematiskt och soundmässigt. Och inte mig emot, det var befriande att skriva om andra saker.
Fråga
Till slut - så måste jag ställa frågan som jag alltid undrat över. När man lyssnar på dina plattor så känns det som om mlivets flöde på något sätt strömmar genom din musik. Den är alltid vital och blir levande på ett unikt sätt. Hur skapar man en sådan fin magi som du gör så direkt med dina texter?
Svar
Tack för alla fina ord, men om jag hade svar på den frågan vore jag inte bara en självgod idiot, jag vore komplett galen, och det är jag inte än. Återkom om några år!

Musik

Angie Stone — Unexpected

Annie — Don’t Stop

Babian — Hälften dör av fetma

Big Jeff Bess — Tennessee Home Brew

Björn Skifs — Da capo

Black Rebel Motorcycle Club — Beat the Devil’s Tattoo

Bruket — En annan klass

Dark Tranquillity — We Are the Void

Efterklang — Magic Chairs

Fear Factory — Mechanize

First Aid Kit — The Big Black & the Blue

Freedom Call — Legend of the Shadowking

Gamma Ray — To the Metal

Hästpojken — Från där jag ropar & Moto Boy — Lost in the Call

John Hiatt — The Open Road

Joni Mitchell, James Taylor & Phil Ochs — Amchitka: The 1970 Concert That Launched Greenpeace & Joanna Newsom — Have One on Me

Joseph Foster — Graphic as a Star

Josh Rouse — El Turista

Korta musikrecensioner LV

Laura Veirs — July Flame

Massive Attack — Heligoland & Hot Chip — One Life Stand

Midlake — The Courage of Others

Neil Young — Dreamin’ Man Live 92

Owen Pallett — Heartland & Four Tet — There Is Love in You

Overkill — Ironbound & Rage — Strings to a Web

Peter Gabriel — Scratch My Back

Raggare: Rockballaderna som smälte Sverige

Royal Republic — We Are Royal (Dr. Da Capo)

Sade — Soldier of Love

Shout Out Louds — Work

The Graviators — The Graviators

Vivian Girls — Everything Goes Wrong