Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Trubadurpop

Tomas Andersson Wij — Spår @@@@@

Tomas Andersson Wij — Spår.Plötsligt hände det någonting med mig, något oupplösligt tillstånd infann sig - jag bara satt där och stirrade på stereon. Jag började läsa poesi och fann något märkligt vila över mitt sinne som ett raster. Tomas Andersson Wijs nya skiva började ta över mitt liv. Jag har alltid varit påverkad av musik. Joakim Thåström är den största influens och gud i mitt liv. Men bland andra musiker så har Ulf Lundell, Eldkvarn och deras arvtagare Lars Winnerbäck och framförallt Tomas Andersson Wij lyckas transformera mig till att försvinna ut i tidens dimensioner. Nya plattan är hans allra bästa poetiska triumf. Låtarna tar fart och sträcker sig fin och subtilt in i själens eviga vandringar mot en bättre plats. Tobias Fröberg som producent och Tomas Andersson Wij som artist skalar av mycket av det onödiga, det som inte behövs för att helheten skall vara större och helgjutnare. Musiken och texten smälter in i varandra. Jag måste nästan stanna upp vid lyssningen och bara andas. För vissa låtar är så träffande och så vassa, skönandar blåser liv igenom mig vid lyssningen. Väl förstärkt av Emil Svanängen från gruppen Loney Dear och Anna Ternheim på medsång. En välavvägd och väldig mogen modig skiva som privat ger oss bilder från livets mäktiga flöde. Tomas Andersson Wij har aldrig låtit starkare och hans lyrik är inte sångtexter; egentligen kan man tolka honom som poetisk uttolkare av vissa bilder jag lätt kan förena med förståelse och igenkännande blick. Det är musikalisk poesialbum jag fått chansen att lära mig att leva och lyssna med öppet sinne och i dialog med mitt inre dunkande pulserande hjärta. Ett mästerverk föddes 2010 och den artist som skapat det heter Tomas Andersson Wij.

Med ödmjukhet tackar jag för detta eminenta album.

Musik

Angie Stone — Unexpected

Annie — Don’t Stop

Babian — Hälften dör av fetma

Big Jeff Bess — Tennessee Home Brew

Björn Skifs — Da capo

Black Rebel Motorcycle Club — Beat the Devil’s Tattoo

Bruket — En annan klass

Dark Tranquillity — We Are the Void

Efterklang — Magic Chairs

Fear Factory — Mechanize

First Aid Kit — The Big Black & the Blue

Freedom Call — Legend of the Shadowking

Gamma Ray — To the Metal

Hästpojken — Från där jag ropar & Moto Boy — Lost in the Call

John Hiatt — The Open Road

Joni Mitchell, James Taylor & Phil Ochs — Amchitka: The 1970 Concert That Launched Greenpeace & Joanna Newsom — Have One on Me

Joseph Foster — Graphic as a Star

Josh Rouse — El Turista

Korta musikrecensioner LV

Laura Veirs — July Flame

Massive Attack — Heligoland & Hot Chip — One Life Stand

Midlake — The Courage of Others

Neil Young — Dreamin’ Man Live 92

Owen Pallett — Heartland & Four Tet — There Is Love in You

Overkill — Ironbound & Rage — Strings to a Web

Peter Gabriel — Scratch My Back

Raggare: Rockballaderna som smälte Sverige

Royal Republic — We Are Royal (Dr. Da Capo)

Sade — Soldier of Love

Shout Out Louds — Work

The Graviators — The Graviators

Vivian Girls — Everything Goes Wrong