Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Musikintervju

Page

Duon Page är tillbaka och Dr. Indie välkomnar det mera än allt annat just nu. Några mailfrågor blev det till Page.


Fråga
Först vill jag säga välkomna tillbaka till musiken med Page. Mycket har hänt sedan sist. Från första singeln "Dansande man", skivan "Page" 1991, min favorit "The Lost Tapes" och Plattan "Hallå" med underbara singeln därtill "Bilmusik" och så sist plattan "Glad" som jag med stort nöje på fester spelade singlarna ifrån. Nåväl så den underfundiga alldeles underbara nya albumet "Nu". Känns det bra att vara tillbaka efter alla soloäventyren med Marinas olika BWO och Vacuum så att Page kan inta tronen när det gäller perfekt popmusik?
Svar
Tack för de fina orden. Ja det känns bra att vara tillbaka med ett nytt album. Och just att det är ett nytt album och inte än samlingsplatta med gammal känns extra bra. Hade det inte funnits nya låtar (för att jag inte hade haft inspiration nog att göra dom) så hade det inte blivit någon platta, alla jubileer till trots.
Fråga
Titlarna har alltid varit korta och koncisa så att de inte kan missförstås. Vad är som gör att Page har så korta skivtitlar och vad betyder dessa egentligen - symboliska?
Svar
Titlar har ofta medvetet varit korta! Dels för att det är lite Page att göra så, men också som du säger så att de inte kan missförstås. Samtidigt så kan tanken vara ibland att de kan förstås olika beroende på person.
Fråga
Hur blev Page det där suveräna svenska popbandet som kunde förena en sorts naiv charm med stor musikalisk styrka?
Svar
Din fråga där skulle kunna vara ett svar på frågan varför vi är ett ”suveränt” popband, men till egentliga fråga. Jag tror att en av våra styrkor ligger i att vi aldrig ”vänt kappan efter vinden” så att säga. Vi har gjort vår grej och fortsatt med det oberoende av vad folk sagt eller inte sagt om oss. Vi hittade vår stil redan från början och hade inget direkt behov att ”hitta hem”, ”mogna”, ”utvecklas”, ”finna sina rötter” eller ”ligga i tiden” på något sätt. Musiken är ofta rätt på och texterna också, naiva ibland, som du säger, men ofta med ett subtilt stort allvar. Det som kan tyckas vara enkelt ibland har ofta ett djup som kanske går många förbi. ”Charmen” med oss har kanske alltid varit att vi aldrig försökt vara något eller några som vi inte är (som är ett allt för ofta förekommande fenomen i musikbranchen.)
Fråga
Jag tänkte på att förutom musiken, så är du Marina en stor del av Stockholms kulturella smältdegel genom ditt och Ciléne Andréhns gemensamt ägda galleri - där flera stora inhemska och utländska konstnärer varit legio. Hur har det gått att kombinera konstvärlden och musikvärlden, även om det oftast kan mötas i olika symbioser. Men jag tänkte mera på hur det gått att vandra mellan konst och musik?
Svar
På ett sätt har det varit konfliktfyllt men mest från min egen sida tror jag. BWO är ju inte direkt något smalt konstrock band och jag har ofta oroat mig för att galleriet ska ses som mindre seriöst pga av att jag har spelat pop och synts i andra sammanhang än konstens. Jag har dock förstått under åren att det inte har varit ett större problem eftersom det faktiskt är 2 väldigt skilda världar. Popen befruktar inte konsten och vice versa så mycket som man kan tro faktiskt. Inte just nu iallafall. Så för mig har konsten varit mitt yrke och musiken en hobby och det har gett mig frihet att, precis som Eddie säger, slippa vända kappan efter vinden och göra den musik jag vill göra helt enkelt.
Fråga
Page nya plattas texter är relationstexter och problemställningen vi all känner igen från kärleksrelationer - vad det drivkraften att skildra just livet i relationer kan famla mellan djupaste dalar och högsta toppar, lite klichéartat uttryckt?
Svar
Svar ja! Det är ju så förhållanden är! Och det är ju där kanske många av vara lyssnare befinner sig.
Fråga
Hur var det att gå in studion och arbeta på nytt material, var det lika emotionellt laddad som förut att kliva in genom studiodörren för att sätta nya visionen på pränt, fanns den aha-känslan där?
Svar
Jag skulle verkligen vilja utrycka det som en aha-känsla då det var så länge sedan som jag jobbade på det här sättet. Emotionellt på det sättet att jag återigen befann mig i den studio där de senaste Page plattorna blev till och jobbandes med samma producent. Det var som att komma hem!
Fråga
Eddie, du hade tidigare bandet S.P.O.C.K några år och senast jag hörde dig var med "Sista Mannen På Jorden" Du är även lärare. har det varit svårt för dig att arbeta både kombinera musik och lärarjobb? Plus vad hände med din grupp "S.P.O.C.K. egentligen? Vi var många som gillade den konstellationen.
Svar
Att vara lärare har nog inte påverkat min musik alls. Det är nog som vilket jobb som helst. Musiken har alltid varit en bisyssla för mig, en hobby helt enkelt och det är väl kanske därför som jag fortfarande håller på med det. Fast i ärlighetens namn har det nästan varit en hjälp att jobba som lärare trots allt, då det ofta händer att jag använder mina klasser som någon sorts bollblank och de är ofta de första utomstående som får höra mina låtar. Det har till och med varit så att de har gett mig inspiration till låtar, eller i alla fall en låt och den finns med på nya skivan, ”Fyra väggar”. Den har jag min nuvarande åk9 att tacka för (på gott och ont).
Fråga
Page comeback är välkommen hos mig men flera. Hur har det varit i Sverige när det gäller responsen på Page genom åren och varför lades bandet ned till min stora sorg omkring 2000-talet tills nu vill säga?
Svar
Page lades ner för att det kändes lite som om jag inte kunde ”driva” det längre. Vi sköt så nära målen så många gånger men träffade likasom aldrig helt. Att Marina slutade var ju för att hon började med Vacuum och senare då BWO.
Fråga
Till sist: Hur ser sommaren ut för Page?
Svar
Page i sommar vet jag inget som helst om. Just nu ser det ut som om vi inte ska spela alls och det är väldigt tråkigt. Vi hade hoppats åtminstone på Arvika, men… Det vi får satsa på är Page till hösten, då plattan har hunnit jobba lite och bokare kanske är intresserade av att boka oss.

Tack för svaren Page och hoppas nu att Sverige fattar er storhet.

Musik

Anders Bosson — Don’t Let Me Go

Archie Bronson Outfit — Coconut

Babylon Bombs — Babylon’s Burning (Jaska)

Broken Social Scene — Forgiveness Rock Record

Crazy Lixx — New Religion & Babylon Bombs — Babylon’s Burning

Crystal Castles — Crystal Castles; LCD Soundsystem — This Is Happening; The Apples in Stereo — Travellers in Space and Time; Beach House — Zebra (EP) & Matt Pond PA — The Dark Leaves

Darkthrone — Circle the Wagons; Triptykon — Eparistera Daimones & Avsky — Scorn

Dundertåget — Dom feta åren är förbi

Goldfrapp — Head First

Guitar Shorty — Bare Knuckle

Hole — Nobody’s Daughter

Horse Feathers — Thistled Spring; Sarah Blasko — As Day Follows Night & Damien Jurado — Saint Bartlett

Ida Redig — Standing Here

Invasionen — Hela världen brinner & Final Exit — Det egentliga Västerbotten: Complete Discography 94–97

Jakob Dylan — Women + Country; Josh Ritter — So Runs the World Away & The Hold Steady — Heaven Is Whenever

Kate Nash — My Best Friend Is You

Korta metalrecensioner VI

Korta musikrecensioner LVI

Lali Puna — Our Inventions

Le Kid — Mercy Mercy & Familjen — När planeterna stannat

Mats Öberg Trio — So Very Mats

Mitt Piano — Allt ljus på mig

Paul Weller — Wake up the Nation

Robyn Hitchcock & The Venus 3 — Propellor Time

Roky Erickson with Okkervil River — True Love Cast Out All Evil

Solomon Burke — Nothing’s Impossible

The Ark — In Full Regalia

The Dead Weather — Sea of Cowards

The National — High Violet

The Radio Dept. — Clinging to a Scheme

Timo Räisänen — The Anatomy of Timo Räisänen & Monty — 2010

Willie Nelson — Country Music

Zacharias — Som pansar