Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Roman

Jonathan Littell — De välvilliga

Översättning: Cecilia Franklin

Brombergs 2008

Kan en människa inhysa dubbla psykologiska naturer inom sig? på samma gång, det vill säga en dubbel profilerad dubbelnatur som avviker genom att ha förmåga att vilja gott och vara en sann kulturell skönhetstörstande människa, medan man åt andra sidan är en iskall mördare av värsta slag. Psykopaten är sådan som saknar inlevelseförmåga och saknar empati för någon annan människa. Men när ideologier eller religiösa föreställningar kan utesluta andra människors liv och värde - då är själva samhället och des förmåga att skapa förståelse för andra individer rutten ända in i själen, oavsett detta samhälles bevekelsegrunder. Kommunismens klasskampretorik blev en sorts ateistisk religiös vanföreställning där man ersatte Gud med partiet och kollektivet av proletärerna och dess kollektiva vilja som kanaliseras av partiet och dess högste organ. Nazismens blev en annan sorts vanföreställning. En sorts gytter av klassisk konservativ vilja att bevara ståndsamhälle och se staten organisk sammanväxt med dess kung eller högre stånds vilja. Nazismens såg sig själv som en andlig rörelse där slutmålet i Hegels mening av den totala statens uppgående i ledaren, Führern, personligen förkroppsligat – där statens vilja är detsamma som dess ledares vilja. Andra ingredienser är den tro på att se tyska landet som en folklig enhet, via ett gemensamt språk, gemensamt förflutet och en väl anpassad ideologi där allt sammansmälter organiskt i varandra. Det som var filosofen Herders dröm om ett enda folk, istället för splittrande furstestater får en pervers omvandling i nazismen till just en nazistisk kultstat där GUD ersatts av nya nazistiska försök till en nyandlig orientering där man vill ge Tyskland ett nytt liv i blodet, folket och hembygden. I denna symboliska nya stat måste allt som inte är tyskt bort, man måste ha rasism, ateism och till slut folkmord som enda lösning på ett konstruerad nazistiskt problem. I denna smältdegel av ockultism ,rasism och ateism föddes ändå radikal pragmatiskt samhälle fram där alla åtgärder för att förbättra tyskens vardag blev också krigets egen logiska utveckling. Alla åtgärder Tyskland gjorde var egentligen samma anda som alltid funnits i Tyska konservatismen och borglighetens väsen – tron på kriget som en renande kraft av andlig dignitet. Ett samhälle i krig och byggt på föreställningen om ett evigt krig. Ett manligt krig naturligtvis där feminina egenskaper mest tillhör hemmets härd.

I ett sådant samhälle bor och skapas krigets och förintelsens tjänstemän och byråkrater på löpande band. De som stängde av sin empatiska sida för att skapa en märklig iskall förintelsens politik medan man samtidigt gick på myten som nazismen som en viljans och känslans andliga energi. man både förblev kall pragmatisk och känslig i anden så att säga. Utifrån den positionen skriver gamle SS-officeren Max Aue sina memoarer för att berätta sin historia men inte för att räddigfärdiga sina handlingar och det parti han tillhörde. Utan bara för att berätta sin historia och ur hans synvinkel och ur hans perspektiv över vad som utgör moralen för sina handlingar. Romanen är förmodligen den främsta och kanske största akt under 2000-talet när vi kommer till andra världskrigets bisarra värld. Romanen är en tjock och välmatat berättelse om krigets galenskaper men nyktert berättat av en man som iskallt mördad miljoner genom sin praktik i nazismens tjänst. Men återberättar det som gammal man som är bildad och kunnig i många ämnen. I en kuslig precis neutral tonläge berättar han om sitt gamla liv. Utan passion eller specifikt emotionell närhet till ämnet skriver han om sitt liv. Som smyghomosexuell nazist blev han tvungen spela smygrollen som den perfekta ss-mannen. En suverän mästerlig roman som är bland det bästa jag läst i hela mitt liv.

Musik

Anna von Hausswolff — Singing from the Grave

Annihilator — Annihilator; Soulfly — Omen & Brant Bjork — Gods & Goddesses

Band of Horses — Infinite Arms

Charged GBH — Perfume and Piss

Bobby Charles — Timeless

Damian Marley/Nas — Distant Relatives

Daniel Johnston and Beam — Beam Me Up

Danko Jones — Below the Belt & Stone Temple Pilots — Stone Temple Pilots Deluxe Edition

Deutsche Elektronische Musik: Experimental German Rock and Electronic Musik 1972–1983

Foals — Total Life Forever

Helloween — Unarmed: Best of 25th Anniversary

Killing Touch — One of a Kind

Korta musikrecensioner LVII

Liars — Sisterworld

Lyle Lovett — Natural Forces

Magnus Lindberg + Basse Wickman — Vita lögner, svarta ballader, volym 1

Merle Haggard — I Am What I Am; Mose Allison — The Way of the World & Carl Smith — Kisses Don’t Lie: 21 Greatest Hits

Musikkollektivet — Hufvudstaden

Nevermore — The Obsidian Conspiracy

Robyn — Body Talk Pt. 1

Sabaton — Coat of Arms

Sideburn — The Demon Dance

The Fall — Your Future Our Clutter

The Roots of R’n’B

Tracey Thorn — Love and Its Opposite

Vanden Plas — Seraphic Clockwork

Woods — At Echo Lake; The Magic Numbers — The Pulse (EP) & Teenage Fanclub — Shadows