Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

DVD-film

Apan @

Regi: Jesper Ganslandt

Olle Sarri i Apan.Varenda kritiker i Sverige har tydligen sett någonting i den här filmen som jag har tydligen missat, något som gått mig förbi utan vetskap. Den här hyllningen till Jesper Gangslandts andra film efter succén ”Farväl Falkenberg” tycker jag är skum. Jag förstår inte ett smack hyllningskören och det som alla älskar med filmen, dess intensiva känsla av ilska, frustration och den smärtpunkt då psyket skall braka ihop följs i en närgående kamerastudie. men det som jag ser som osammanhängande serie länkar till ett scenario som tydligen undgår mig. Det finns inget genialt över den här filmen. Olle Sarri är inte så bra i den här filmen världen påstår. Utan jag ser bara en menlös, tråkig film där Olle Sarri går omkring som bilskolelärare och försöker få en dags vardag att gå ihop. han vaknar upp blodigt på badrumsgolvet. Vi skall ledas och förstå att han eventuellt har mördad sin sambo och försökt mörda sin son, troligtvis. Men filmen går mest ut på att vi får följa hans vånda och ilska i 81 minuter. Olle Sarri verkar mest bara gå omkring och se märklig och psykotisk ut genom varenda filmruta. Vi skall förstå att det är en förmodande skuldmedveten man som vandrar omkring på stadens gator. Olle Sarri skall försöka spela med en sorts skakig psykologisk skådespelarmetodik. Vi skall förstå att när vi följer mannen genom hela filmen så är det en sorts inre psykologisk resa som antyds genom hela filmen. Men det blir ingenting att se, ingenting att följa och framförallt har jag efter cirka trettio minuter redan hunnit tröttna på filmen. En överreklamerad film som enbart filmkritiker kan digga – själv ser jag filmen som bland det värsta smörja jag sett under det här året på film. pretentiös trams, helt enkelt.

Musik

Avi Buffalo — Avi Buffalo

Black Sabbath: Dio-åren

Chemical Brothers — Further

De lyckliga kompisarna — Hugos sång & Street Kids — Back in the Days

Devo — Something for Everybody

Dr. Indies sommarecensioner juli/augusti

Elizabeth Cook — Welder

Eminem — Recovery

Familjen — Mänskligheten & Oskar Linnros — Vilja bli

Grand Magus — Hammer of the North

Iggy Pop & The Stooges — Raw Power & Iggy Pop — Lust for Life

Joe Strummer — The Future Is Unwritten

John Norum — Play Yard Blues

Judas Priest — British Steel: 30th Anniversary Edition

Meat Loaf — Hang Cool Teddy Bear

Melvins — The Bride Screamed Murder

Memento Mori — Ur skymningen 1982–1988; Date-X — Date-X; Allan Ladds — Ingenstans — Ingenting 1977–1983 & Vi äro huliganer: Punk och ny våg från Eskilstuna 1978—1984

M.I.A. — Maya

Nisse Hellberg — En modern man

Ozzy Osbourne — Scream

Pernice Brothers — Goodbye, Killer

Scissor Sisters — Night Work

The Rat Pack — The Rat Pack: 125 Great Tracks

Tom Petty and The Heartbreakers — Mojo

Ulf Lundell — En öppen vinter & Mikael Wiehe — Ta det tillbaka

Vit päls — Nu var det så i alla fall & Johan Borgert & Holy Madre — Nu är jag ett as