Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu

Världsförändrare

Ebba Grön — We’re Only in It for the Drugs! @@@@@

Original 1979 och remastrad utgåva av samma bolag Mistlur 2007

Ebba Grön — We’re Only in It for the Drugs!Den här skivan väckte upp Sverige i en tid då borgliga regeringen för första gången hade makten och splittrades i diverse frågor, som kärnkraften. Då i punkens epicentrum släppte äntligen Ebba Grön sitt debutalbum med den legendariska pubbilden på omslaget. Fjodor, Gurra och Thåström sitter på en bar med två punkiga svarthåriga flickor – en bild som fick oss unga punkare att tänka vad vilket coolt omslag. En ovanlig bild av tre sunkiga punkare som knappast satt på lyxkrogar, åtminstone inte då, Singlarna kom redan 1978 men det var 1979 som Ebba Grön satte punk- Sverige på kartan med sitt klassiska album.

Vi är tröttna på zombielivet
och att aldrig vänta på nåt
att bara hänga runt och glo
sen plötsligt har dagen gått
vi ville ha ett plejs för såna som oss
vi ville bara ha någonting för oss.

Så lät titellåten i en strof. För det var på Oasen Ebba Grön fajtades för i Rågsved, söder om Stockholm. En förort jag besökte som trettonårig punkare vid den tiden 1978. Låten var även liksom den här raden i texten var det vi alla i förorterna kände igen oss i. Ungdomsgårdarna började försvinna helt och hållet – och låten börjar med följande textrad:

Det finns inget att göra i den trista förorten
det finns ingenting här för oss
nä ursäkta att jag överdrev liksom
vi kan ju knarka supa och slåss

Just det här började komma fram i Sverige hur de sociala problemen med skoltrötthet, sprit, thinner, knark, hasch och våld bland ungdomar började debatteras ute i samhället. Tv, tidningar, skolmyndigheter, skolministern Britta Modgård och fascistiska hem och skola kommenterade ungdomsproblemen i samhället. Den senare föreningen fick för sig att video, serietidningar och tv-serier var boven i dramat. De började med löjliga kampanjer för helt löjliga saker. Utan problemet då som nu, för lite ställen för ungdom att samlas i. Punken var lite som dagens hip hop, att skapa egna utrymmen på något smart sätt att kunna samlas i. Gruppen Nationalteatern och Mörbyligan skrev också texter om dessa förortsproblem. Men inget band kom i närheten av Ebba Gröns energi och viljan att få fram rak och okomplicerad punk som berättade någonting om hur vi unga kunde uppleva 70-talets Sverige. Thåström låg på och nästan energiskt framkastade han låtarna medan Fjodor och Gurra liksom svepte över tiden. Musiken blev det kraftcentrum vi behövde i punken. Skivans kraft och makt över oss unga sinnen blev vårt fredliga vapen mot en ful och dum omgivning vi inte förstod på eller leva i då. Naivt och utopiskt möjligtvis. Men punken var fullständigt realistiskt i sitt synsätt på vuxenvärldens ständiga svek mot oss, de unga. Ungdomen av idag upplever samma svek som vi upplevde då. Ebba Gröns skiva förändrade våra unga världsbild och gav oss ett alternativ att ta till oss. Det var därför skivan förändrade svenska världen, åtminstone för en liten stund.

Musik

Accept — Blood of the Nations

Arcade Fire — The Surburbs

ASIA — Omega

Bettye LaVette — Interpretations: The British Rock Songbook

Black Francis — NonStopErotik

Blackmore’s Night — Autumn Sky

Danzig — Deth Red Sabaoth

Deathstars — Night Electric Night

Dungen — Skit i allt

Harriet Ohlsson — Arena Rock & Lisa Pedersen — Heart Monster Fear Machine

Imperial State Electric — Imperial State Electric (Dr. Indie)

Imperial State Electric — Imperial State Electric (Dr. Rock)

Interpol — Interpol

Iron Maiden — The Final Frontier

Isobel Campbell & Mark Lanegan — Hawk

Korta musikrecensioner LVIII

Lloyd Cole — Broken Records

Los Lobos — Tin Can Trust

Ludwig Bell — Jag har försökt förklara; Andreas Söderlund — Daustralien & CEO — White Magic

Mark Olson — Many Colored Kite

Murderdolls — Women & Children Last; Sister Sin — True Sound of the Underground & Norma Jean — Meridional

Peter Wolf — Midnight Souvenirs

Raubtier — Det finns bara krig

Richard Thompson — Dream Attic

Soundtrack från dokumentärfilmen 135 Grand Street New York 1979

Teddybears — Devils Music

The Beatles — The Beatles in Stereo

The Göteborg String Theory — The Göteborg String Theory

Villagers — Becoming a Jackal & Johnny Flynn — Been Listening

Wille Ahnberg — Sex dagar av sju