En publikation som är återkommande kallas tidning, och tidningar finns i många olika varianter. Den vanligaste varianten är dagstidningen, som i sin tur kommer i form av dagstidning och/eller kvällstidning. Därefter kommer tidskrifter och annan slags press, varav det sistnämnda endast var ett samlingsnamn för tidningar och tidskrifter tidigare, men numer är benämningen för exempelvis bloggar och webbtidningar, även kallat massmedia.
Lokaltidningar och populärpress
Tidningar som endast delas ut inom ett begränsat område kallas för lokaltidningar, medan folkblad är tidningar avsedda för en bredare allmänhet. Sedan finns det tidningar som ingår i begreppet populärpress, som är ett samlingsnamn för veckotidningar, serietidningar, månadstidningar och diverse specialtidningar som inte sällan har ett underhållningsvärde.
Så här började det i antikens Grekland
I antikens Rom var det vanligt förekommande att staten publicerade så kallade anslag till allmänheten. På latin kallas dessa för Acta Diurna, vilket kan översättas med “dagliga krönikor”. Acta Diurna uppkom till en början omkring 131 f.Kr. och blev en form av officiellt dagblad, som först gavs ut i Rom och sedan fortsatte ges ut ända fram till 200-talet e.Kr. Acta Diurna var ristade i antingen metall eller sten och kunde läsas på allmänna platser.
Så här började det i Asien
I Kina sände man ut så kallade “tipao”, en form av statligt nyhetsblad som förekom under Handynastin under 2-300-talen, e.Kr. Något senare, under mitten av 700-talet, publicerades det man kallade “Kaiyuan Za Bao”, vilket kan översättas som “folkets bulletin”. Dessa bulletiner, som förekom främst i dåvarande Tangdynastin, skrevs på silke för hand och det var oftast statliga tjänstemän som fick i uppdr
ag att läsa upp Kaiyuan Za Bao.
De första kända privata publiceringarna, eller nyhetsbladen, utkom för första gången i Kina sent 1500-tal, under Mingdynastins era.
Så här började det i Europa
I slutet av 1550-talet började månadstidningen Norizie Scritte att publiceras under staten Venedigs överinseende. Tidningen innehöll handskrivna nyhetsbrev skrivna i syfte att sprida ekonomiska, politiska och militära nyheter över hela Europa.
I början av 1600-talet kom tidningar med rörliga typer och i Amsterdam, som var Europas främsta centrum för olika former av handel, publicerades flertalet tidningar i folio-format, till skillnad mot kvart-format som använts innan. Folio-format är inte, vilket man skulle kunna tro, en storleksangivelse utan en teknisk term för hur man använder ett pappersark i tryck. Tekniken går ut på att vika pappret på mitten så att ett blad blir två blad (som en bok).
Vid 1800-talets början, efter det att den industriella revolutionen tagit slut, gavs det ut ett antal olika tidningar i ett flertal europeiska städer samt i såväl Nord- som Sydamerika. Tekniska framsteg inom tryckeribranschen hjälpte till att sprida tidningarna, och för första gången någonsin uppstod en form av masskommunikation.
Under senare delen av 1900-talet blev det allt vanligare med nyhetssändningar i olika TV-kanaler, ofta med nyhetsbevakning dygnet runt. Efter det började allt fler sprida nyheter via internet, inte minst de stora TV-kanalerna och tidningarna, vilket gjorde att tidningsprenumerationerna minskade drastiskt. Allt fler tidningar har sedan dess tvingats publicera nätupplagor för att överhuvudtaget kunna behålla befintliga, och kanske få en del nya, läsare.
