Institutet För Mediestudier släpper varje år en rapport om mediebranschen och dess tillstånd och på senare år har den visat på en viss positiv utveckling. Dock ser det mörkt ut på lång sikt.
I rapporten redogörs bland annat för nedskärningar, annonsförsäljning, vilka områden som helt saknar nyhetsbevakning med mera. En del av det som varit positivt i rapporten är att antalet lokala nyhetsredaktioner ligger på samma nivå som föregående år. Det rör sig alltså inte om en minskning som man kanske skulle kunna tro, utan det håller sig till de 46 lokala redaktioner som hängt med ett par år nu.
Lars Truedsson, institutionens föreståndare, menar att antalet under- eller obevakade områden kan förbli oförändrat mycket tack vare det mediestöd som inrättats i syfte att stärka journalistisk närvaro i dåligt bevakade områden.
Både positivt och negativt
Positivt är också att nedskärningarna sker i lägre takt jämfört med tidigare, medan antalet journalister minskade med omkring 4% mellan 2017 och 2019. En av orsakerna till att neddragningarna sker långsammare är att flera stora koncerner har gått in och stöttat, alternativ köpt upp, hårt drabbade tidningar.
I vissa avseenden har man lyckats behålla flertalet journalister, medan man i andra fall tvingats säga upp merparten. Siffror från senaste rapporten visar att omkring 1/4 av alla landets jo
urnalister tvingades att lämna sina jobb mellan 2013 och 2017. Neddragningarna påverkar även söktrycket på landets journalist- och medieutbildningar och det blir allt svårare att hitta kompetent personal.
Tidningarna vilar på två ben
Rent historiskt kan man se att många tidningar rent ekonomiskt har vilat på två ben: det ena har varit intäkter i form av lösnummerförsäljning och prenumerationer, och det andra har varit annonsförsäljning. Det sistnämnda börjar försvinna allt mer och reklamintäkterna har sjunkit med omkring en halv miljard svenska kronor de senaste två åren.
TV och radio går bra
I synnerhet TV4 får väldigt bra just nu. 2018 gjorde företaget en rekordvinst på nära 1,5 miljarder svenska kronor. Detta beror, enligt Truedsson, på de många spelannonserna samt på att TV har mycket större räckvidd för annonsörerna.
Även digitala tjänster och sociala medier har kört om dagspressen när det gäller annonsering. medier. Inte minst Facebookannonser har ökat då det går att rikta sina annonser mot specifika grupper och geografiska områden.
Minskat stöd
Rapporten visar också att landets hushåll är beredda att betala mer för underhållning än för exempelvis journalistik. I genomsnitt lägger vi 6 500 kronor om året på underhållning från bland annat Netflix och C More, medan motsvarande siffra för köpta nyhetsmedier ligger på omkring 1 700 kronor per år.
