Den första tidningen som gavs ut i Sverige går under namnet “Ordinari Post Tijender”. Året var 1645 och tidningens grundare hette Axel Oxenstierna, då rikskansler i Sverige. Tidningen gavs till en början ut veckovis, vilket från och med 1792 ändrades till tre gånger per vecka.
Ordinari Post Tijender var den enda tidningen av sitt slag i omkring ett helt sekel, och hade som uppgift att förse allmänheten med nyheter. Detta möjliggjorde spridning av propaganda till landets makthavare, men då det fanns få tryckerier och transportmedel hade tidningen endast en liten grupp läsare som fanns inom dåtidens överklass. En anledning till detta var också att läskunnigheten bland folket var mycket begränsad.
1700-talets Sverige
Vid 1700-talets början fanns “Ordinari Post Tijender” att köpa på Sveriges alla postkontor, vilket i sin tur ledde till att Posten blev en sann metropol för spridning av nyheter. Utöver postkontoren var det främst kyrkan som förmedlade nyheter, då predikstolen ofta användes för att sprida nyheter och information. Det sägs att man till och med läste krigsnyheter direkt ur tidningen i samband med högmässan.
Under Frihetstiden, omkring mitten av 1700-talet, antogs en ny grundlag som omfattades av en tryckfrihetsförordning. Förordningen drevs främst igenom av det så kallade mösspartiet, med Anders Chydenius i spetsen, och undertecknades av den dåvarande kungen, Adolf Fredrik,
år 1766.
Censuren avskaffas
Grundlagen omfattades av en offentlighetsprincip som ledde till att censuren avskaffades. Lagen blev historisk, då censuren fortfarande präglade tryckt press i flertalet länder i världen. För tidningarna i Sverige innebar lagen en slags befrielse, eftersom man tidigare endast hade fått skriva om sådant som överensstämde med makthavarnas åsikter. Dessutom skulle allt granskas före publicering.
Även om avskaffandet av censuren var ett faktum, fanns det fortfarande ämnen var tabu att skriva om. Dessa ämnen var kungahuset, riksdagen och protestantismen. Dessutom togs delar av tryckfrihetsförordning bort efter Gustav III:s statskupp (1772), vilket innebar att lagen blev snävare och straffen strängare för den som bröt mot den.
1800-talets Sverige
Under 1800-talet hade många tidningar stora framgångar tack vare en rad olika faktorer. Främst var det tack vare de tekniska framsteg som gjordes under denna tid som bidrog till utvecklingen, men även det faktum att transportnätet utökades. Det gjorde distributionen enklare och såväl allmänheten som tidningsredaktioner kunde få sina nyheter snabbare. Även trycktekniken utvecklades och blev både snabbare och billigare, vilket ledde till ökad och större tidningsproduktion.
Under den här tiden skedde en förändring i samhällsuppbyggnaden, vilket ledde till ökad efterfrågan på svenska och utländska nyheter. Även läskunnigheten ökade, mycket tack vare beslutet att införa allmän folkskola (1842).
